Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 september 1849, sida 1

några ärs förlopp, laga skifte af byns egor företogs, kom detsamma att tillfalla militiebostället, hvars arrendator af den idoge odlaren fordrade en så hög afgift, att denne nödgades frånträda det ställe, som han med så många års svett och möda gjort fruktbärande. Oförtruten och van att arbeta företog sig då Gallt ånyo en dylik nyodling å hemmanet Ekelöfs utmark. Denna lägenhet har han afstått till sin son och med fortsatt arbete och flit gjort en tredje odling på samma utmark, der han nu byggt sig en stenkoja, hvarest han hoppas få tillbringa återstoden af sina dagar.v Om, för att ådagalägga det berömvärda i dylika företag, vältalighet vore af nöden, så skulle vi, äfven med risk af att misslyckas, gerna försöka oss derutinnan; men nu tala handlingarne tillräckligt för sig sjelfva. Det behöfves blott att anföra dem och gå i borgen för uppgifternas fullkomliga öfverensstämmande med sanna förhållandet, för att hvar och en rättänkande skall finna, att desse fattige, men arbetsamme män äro värde, ej blott aktning, utan äfven uppmuntran. Också tro vi oss veta, att de i dessa dagar blifvit af en arbetets och de arbetandes nitiske vän och gynnare hos Götheborgs och Bohus läns Kongl. hushållningssällskaps förvaltningsutskott på det amplaste anmälde och förordade till någon lämplig belöning för deras ådagalagda idoghet och verksamhet. Vi äro fullt förvissade om, att de äfven i sinom tid erhålla en sådan; men då nämnde sällskaps tillgångar icke medgifva någon betydligare pekuniär uppoffring, så hafva vi föreställt oss, att andra medborgare, som hos den fattige värdera flit, omtänksamhet och redbarhet, skulle vilja lemna ett eller annat bidrag, som satte ifrågavarande nybyggare i stånd att ännu ytterligare föregå sin omgifning med efterföljansvärda föredömen. De medel, som i och för detta ändamål möjligtvis kunna komma att inflyta, emottagas och redovisas af denna tidnings redaktion, hvilken i samråd med den aktningsvärda person, som lemnat ofvanstående notiser om de idoge odlarne, skall draga försorg om, att de till deras belöning och andre redbare arbetares uppmuntran varda på bästa sätt använde. Hngde Sverige 50,000 sådane arbetare, som de här ofvan omförmälte, så skulle det, oaktadt all sin fattigdom, snart, genom inflytandet af deras exempel, blifva ett rikt och mäktigt land. Satsen kan synas vågad; men vi åtage oss att försvara giltigheten af densamma.