Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 september 1849, sida 1

Tapeterna på väggarne voro sönderrifna och taket var svärtadt af ålder. Möblerna utgjordes af ett bord, tvenne trädstolar, en stoppad karmstol, en säng och en byrå med tre lådor. Hanna öppnade genast den öfversta af dessa lådor och gömde omsorgsfullt penningbundten under en hög kläder. Derefter gick hon att sätta sig midt framför Alexis, den hon noga beskådade. Min själ en rätt vacker herre, — sade hon — men ni ser så allvarsam ut. Då man helsar på en flicka, skall man vara glad. Hon ville fatta hans hand, men den unge mannen stötte henne i början med afsky ifrån sig. .. Hastigt besinnade han sig dock, flyttade sin stol närmare och tog hennes hand i sin. Du misstager dig — sade han vänligt, men allvarligt — om du tror, att jag kommit hit i samma afsigt, som de herrar, du vanligen brukar mottaga. ... vpNå men hvad vill ni då här och hvad har ni eljest för nöje af att följa en sådan flicka som mig? Och hur kunde ni veta hvarifrån jag kom? Känner ni den herrn, hos hvilken jag var?Allt detta skall jag säga dig om du först sanningsenligt berättar hvad det var för en sak, som den der gamle, rike berrn ville hafva dig att göra?