kunna rädda fosterlandet med sina 30,000 man, men han drog sig alltjemt tillbaka öfver Szegled ända till Theiss. Om Görgey hörde vi då på länge ingenting, och man tillochmed ansåg honom förlorad, när man såg, att Ryssarne inneslutit honom på alla sidor. Plötsligt slår sig Görgey igenom, slår hjeltemodigt Ryssarne flera gånger, och såsom en blixt utbredde sig underrättelsen härom kring hela landet. Riksdagen trodde sig intet bättre kunna göra, än utnämna den firade hjelten till generalissimus af hela Ungern. Regeringen (Kossuth och ministrarne) måste tiga. Görgey emottog likväl ännu icke några ordres från regeringen. Nu hade han också skyndsamt kunnat förena sig med Dembinski, men detta skedde icke, hvilket var obegripligt. Under tiden egde den största slagtning rum, som under detta krig levererats i Ungern. Den fortfor i 4 dagar. De kejserlige blefvo hopvis nedträngde i Theiss. Den 4:de dagen kl. 8 tycktes slagtningen hafva slutat till Ungrarnes fördel. Men kl. 3 9, när det började mörkna, blef högra flygeln, som olyckligtvis blott bestod af rekryter, kringgången och slagen; hela armåen blef derigenom tvungen att draga sig tillbaka. Till följe deraf måste vi uppgifva Szegedin och uppställa oss på andra sidan Theiss. — Från Görgey kom nu en skrifvelse, att han ville förena sig med oss. Dembinski, Guyon och hela armsen gladdes och efterlängtade detta; vid hvarje kanonskott, som hördes i sjerran, skallade det genom alla leder: Ack! nu ha vi Görgey här!ö (No, ez Gorgey). Imellertid kom han icke, ty han kunde icke komma; han sjelf och vårt älskade fosterland fingo dyrt umgälda hans förra olydnad. Afskiljda från hvarandra blefvo vi slagne, vår center vek och fienden kom öfver Theiss. Temesvar cernerades af oss; fienden bade för afsigt att undsätta denna fästning, hvilket också lyckades honom, Bem kom från Siebenbirgen och utkastade en fältslagsplan, som alla officerare förklarade vara förträfflig. Under Temesvar blefvo 100 kanoner så maskerade, att fienden nödvändigt skulle blifvit krossad. Denna plan blef förrådd och vår här fullkomligt slagen. Detta var för Ungern den afgörande slagtningen. Såläuge Bem segrade, kunde vi hysa de bästa förhoppningar för vår framtid; han blef slagen, och Ungern sjönk i ruiner. I detta ögonblick kom Görgey till Arad med sin demoraliserade korps, efter en oafbruten, dag och natt fortsatt marsch. Af 45,000 man hade han genom denna marsch förlorat 18,000 (!). Besynnerligt nog gjorde han i början alldeles ingenting i Arad. Han defilerade hit och dit; han gjorde ingen nytta, utan tvertom skada. Han tvang Kossuth att afträda och föreslå sig till diktator. Kossuth gjorde detta, och med hans afträdande upphörde Ungern att vara fritt. — Samma natt omkring kl. 2 bröt Görgey upp med hela sin korps till Vilagos och sträckte der gevär. Tre dagar före denna katastrof sade mig en af Görgeys öfverstar, att allt detta skulle ske. Kossuths sista ord, när han reste härifrån, voro: Jag går dit mina ögon föra mig (Megyekhova szemen visz). Eländet i vår trakt är fruktansvärdt. Tusende flykta eften den sig tillbakadragande ungerska hären; I hatet mot Österrike är obeskrifligt. Kunna vi icI ke vara Magyarer, vilja vi blifva Ryssar (Ia nem I legytunk Magyarok-had, legytank Oroszok). TURKIET. Det rustas starkt, för att undertrycka bosniska upproret, som ännu är i sin fulla kraft. Till en afgörande slagtning lär det ännu icke kommit. Visiren af Trawnik har ungefär 6,000 man till sin disposition för de upproriskes kufvande; han drager alltjemt nya förstärkningar till sig och bar skickat ilbud till Konstantinopel, för att begära vidare understöd. Äfven insurgenterna hafva afsändt en deputation till Konstantinopel, för I att höra sig för, huruvida de nya skatterna blifvit dem pålagda på Sultans befallning eller egenmäktigt af paschan. Tillströmmandet af främmande politiska flykingar till Konstantinopel växer med hvarje dag. å att Porten funnit sig föranlåten anbefalla konI I I I II I II UU 2— E—F——E—H — —