Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 september 1849, sida 1

kring dem finnas många flickor, som bo för sig sjelfva. Ni ser således, att de på alla sidor äro omgifna af förderf. Flickan kan väl icke redan vara... du förstår. Nej — hon är ännu i sin knopp... var säker på det. För öfrigt har hon en mor, som bevakar henne med den största omsorg, och urmakaregesällen, som icke har glömt sin systers öde, gör också allt sitt till, för att akta den kostbara perlan.... Denna eröfring blir således mycket svår, om icke alldeles omöjlig. Omöjlig! — utbrast grosshandlaren häftigt. — Du vet, att detta ord icke får finnas. . Kort och godt: jag har föresatt mig att ega flickan och jag skall ega henne, kosta hvad det kosta vill. Hvad tror ni att Fraas Broman skall säga — återtog Jacob med ett hånleende. — Ni har förut tagit hans syster och nu vid ni taga hans barndomsvän, hans älskarinna, — ty fastän de icke äro förlofvade, så älska de dock hvarandra, . så mycket vet jag.Herr Frans Broman får säga hvad han vill — sade grosshandlaren med en axelryckning. — För öfrigt tror jag ej att han vet hvem det var, som förförde hans syster.vNi tror då ej att Hanna sagt honom det...