Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 augusti 1849, sida 1

i—o —— ——7— —— —— —— God natt då, herre — sade den ene af smugglarne i det han stötte båten från land. — Det blir då vid vårt aftal? Ja; — vi skola talas ytterligare vid i morgon. Båten aflägsnade sig med snabba ärtag och löjtnant Tornersköld började klättra uppför klipporna, för att återvända till Baldersholm. Ett ögonblick tvekade Theodor, om ban skulle rusa efter och fasttaga honom, men då han besinnade, att han var ensam och ej hade några bevis emot löjtnanten, beslöt han att låta honom ostörd fortsätta sin väg. Jag skall infinna mig i morgon, åtföljd af Clas och Emanuel — mumlade han för sig sjelf — och det skall blifva mitt fel, om icke den der hyggliga planen går upp i rök. ..Nej — min kära Tornersköld ... ty att det är du, det inser jag ... för dig har ej den blomma uppväxt, som endast skall tillhöra mig .. i döden. ... Hon kan icke hafva gifvit sitt samtycke till denna enlevering . . . det är omöjligt. . .. Jag känner henne bättre. .. . Det var en usel lögn, som du uppfann, för att lugna dina handtlangares samveten.... Men vänta bara. ... Vi råkas nog. Theodor följde gångstigen, som slingrade sig utmed brädden af elfven, uppnådde snart lands