Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 augusti 1849, sida 2

En Kielertidning vill veta, att doktor P mann i Berlin blifvit föreställad Konunge Preussen och erkänd (?!) såsom ståthälle i pets officielle gesandt. I UNGERN. ; Ungerske utrikesministern Bathyany 18:de Juni utfärdat följande cirkulädiplomatiska agenter, hvilket blifvit till Tocqueville och Palmerston. emottog det med mycken välvilja följande lydelse: Efter de nedriga handlingar, kiska dynastien gjort sig skyldi folk och i synnerhet mot kop skulle man hafva trott, att dr skulle hafva lagt sig, då ma den icke hade någon ny oråhet att teckna i vårt olyc storia. Förräderi, mened uppfordringar till uppror , hand ), som endast pl undrade och dräpte, fängsling af parlamentärer, patrioters smidande i bojor, deras dom och bestre ffning emot all lag och rätt visa, med våld pålaggzda skatter, svekfall emission af papperspenningar, orättvisor af alla slag, bombardemanger och uppbrännande af hufvudstädor utan någon anledning, vild ödelaggelse af privategendom, likasom af statens, kränkning af folksrätt och moralitet — allt, hvad som upprör hjertat och förskräcker sinnet har föröfvats mot detta olyckliga land, Ungern lider, men det har aldrig lemnat rättI visans väg, har aldrig låtit förleda sig af hämndbegäret, aldrig begagnat sig af dylika medel under förevändning af repressalier. Det ungerska folket har blifvit segerrikt på valplatsen genom I sina soldaters mod och sin kamps rättvisa; vår ringaste soldat utgöt sitt blod blott under eget försvar och var mensklig mot fienden äfven under den vildaste striden, Häraf kan man förklara den djupa smärta, detta folk känner, när det ser sina krigare, som falla i fiendens händer, så nedrigt behandlas. Det finnes ingen omensklig grymhet, som icke föröfvas af legoknektarne mot de olycklige fångarne. Deras öde har blifrit att hungra, utan orsak släpas från det ena stället till det andra, öfverhopas med särande ord och personlig misshandling, ja tillochmed 45. mas till döden, då deremot i det ungerska lägret största delen af de österrikiske fångarne behandlas menskligt och ädelmodigt, hvilket några offentligt erkänt. alen a bar der till sina öfverlemnadt Den sednare Det är af —— — — — hvartill österris mot sina olika ungariket Ungern, nna dynastis raseri n kunde antaga, att ittvisa, någon ny grymkliga fäderneslands hi, löftesbrott, stämplingar, förbund med mördareDen ungerske öfvergeneralen, som önskade göra slut på ett dylikt förhållande, skickade en depesch till den österrikiske. Förebrående denne hans oidla beteende, uppfordrade han honom att icke längre på detta sätt besudla den österrikiska härens och dess generalers namn med blod. Han lät den österrikiske generalen veta, att 6 a 8000 österrikiska fångar samt ungefär lika många sjuka och sårade befunno sig i våra händer; att detta antal vida öfversteg de ungerske fångarnes, att det bland de österrikiske sångarne funnos högre officerare, som voro infödde Ungrare och således gjort sig skyldiga till förräderi mot fosterlandet, samt att det derför blott berodde af den första gifna signal att tredubbelt hämna en ungersk fånges lif. Denna uppfordran förde icke till något resultat. Ett nytt brott blef tvertom begånget. Baron Mednyansky, fästningen Leopoldstadts hjeltemodige försvarare, föll, jemte artillerikaptenen Gruber, i fiendens händer, när en del af besättningen kapitulerade. Under flera månaders tid släpade man dem omkring från det ena fängelset till det andra ; derefter inledde man en olaglig rättegång mot dem, och, oaktadt vår öfvergenerals reklamationer, på hvilka man icke en gång svarade, blefvo dessa båda office-rare afrättade, emedan de uppfyllt sin pligt att försvara fästningen. För att göra afråttningen ännu mer vanärande, begagnade man sig af repet dertill. Ungern har aldrig velat utöfva grymma repressalier ; vi hafva alltför stor aktning för med—Har afseende på de vilda kroatiska och serbiska horder, som på Österrikes hemliga befallning under Jellachich inbröto i Ungern år 1848,