Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 augusti 1849, sida 2

Dbet är ganska lätt förklaradt, tycker jag... . Dua har ju en gång så godt som haft henne i håänderna, men dåraktigt nog skjutit din lycka ifrån dig. ... Det lönade verkligen mödan, att Berthini och jag ansträngde oss för din skull.Men ville du då, att jag skulle vanhedrat mig? ropade Theodor med förtrytelse. Det var icke fråga om någon vanheder.Just derom var det fråga — sade Theodor. Deå jag icke sjelf kunde uppfylla vilkoret, så skulle jag hafva förnedrat mig, om jag låtit Berthini göra det i mitt ställe. ... Jag var för stolt I I I I I I att antaga ett sådant förslag. Theodor har rätt — sade Emanuel kallt, — Jag skulle hafva handlat på samma sätt som han, Låt så vara — återtog Clas — ehuru jag icke förmår uppfatta en sådan öfverdrifven grannlagenhet. — Emedlertid tager unga Xxenhjelm din brud, utan både konst och kärlek.Känner du honom? frågade Theodor. Oh ja något. ... Han är en person, som tagit ad notam fru Lenngrens lära: Min kära gosse blif ett fån, Så går dig allting väl i händer.Ja — jag har hört att han lärer vara något inskränkt, sade Theodor. (Forts.) ka SN