Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 augusti 1849, sida 1

Ungerns Frihetsstrid. II. Revolutionen i Mars och dess följder.) Med en till det vidunderliga gränsande skyndsamhet fortsatte nu riksdagen sin verksamhet. Efter att hafva förklarat sig permanent tills författningsverket vore fulländadt, antog den i slutet af April och början af Maj, utom de redan omförmälta bestämmelserna, en mängd lagar: om nationalgardets reorganisation, om religionsfrihet och lika rättigheter för alla sekter och trosbekännelser, om tryckfriheten, om nya jernvägar och om det nya representationssittet. Riksdagen skulle såsom ditintills utgöras af magnatentafel (öfre kammaren) och ständetafel (nedre kammaren) hvilken sistnämnda skulle af de större kommunalstyrelserna väljas för tre år af alla borgare, utan afseende på stånd eller religion, med låg valbarhetscensus och underhåll af kommittenterne. Öfre kammaren skulle tills vidare ega bestånd i sitt förra skick; men kungen? utnämna dess president och vice president. Palatinen skulle vara oansvarig och ega rätt att — under konungens frånvaro vidtaga alla, nödvändige befunna, provisoriska förbällningsreglor. Den svåraste stötestenen vid diskussionen var kommunalförhållandena. Landet hade nemligen, utan afseende på sina geografiska och folkliga förhållanden, blifvit indeladt i komitater under temligen oafhängiga styresmän (comites, prefekter) hvilket decentralisationssystem gjorde det lätt, att, vid förefallande oroligheter, splittra de olika folkslagens krafter. En reorganisation af dessa i sig sjelfva naturvidriga förhållanden var kinkigt och vådligt under den rådande gäsningen, och Kossuth genomdref fördenskull, att komitaterne tillsvidare skulle grundas på en kommunal pasis samt att deras embetsmän efter en viss census kunde väljas af de mindre kommunernas elektorer, hvilka skulle bilda komitatsstyrelsen; blott styresmannen i komitatet skulle utses af regeringen. I Kroatiens komitater blef det kroatiska språket förklaradt vara det officiella. Detta medgifvande var ett erkänsamhetsbevis för ) Forts. fr. föreg. n:r.