Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 augusti 1849, sida 2

mot slutet af Januari detta år voro de ställningar, hvilka österrikarne och ungrarne intogo, nära nog desamma, hvilka de allierades härar I och den sig städse mera koncentrerande ungerska armöen för närvarande intaga. Då blefvo syskonstäderna Ofen och Pesth nästan utan svärdsslag uppgifne och lemnade i Windischgrätz händer, liksom nu i Haynaus; det enda är, att Ofen då var en fästning och erbjöd en stödjepunkt för operationerna, medan nu dervarande fästningsverk äro raserade; då var Komorn i Windischgrätz rygg ännu i ungrarnes händer; nu är detsamma förhållandet, blott med den åtskillnad, att Komorn då hade 4000 mans besättning, nu 8000 man; att då begge Donaustränderna voro i de kejserliges händer, medan nu förbindelsen med högra Donaustranden tryggas och betäckes genom de fasta skansarne vid OSzöny och brohufvudet vid UjSzöny, och hela vinkeln af Schittön försvaras genom en räcka af ointagliga skansar och 6000 man ungerska kärntrupper. Då opererade Jellachich med sin korps öfver Stuhlweissenburg, för att åstadkomma en-förbindelse med Plattensjön å ena sidan och Donau å den andra; nu har 3:dje österrikiska armckorpsen under Schlich och Ramberg föresatt sig samma mål; åtskillnaden är endast, att resultaterna i vintras voro mycket närmare sitt utförande, än för närvarande. Då opererade Nugent och några andra österrikiska generaler vid Drau och Mur, för att räcka donauarmben handen; nu opererar derstädes i samma afsigt Pettauer-reservkorpsen, blott med den åtskillnad, att ungrarne då blott hade några guerilla och landtstormsband under Moritz Perczel, nu deremot en icke obetydligt regulier här under Aulich och en organiserad landtstorm jemte en liten flottilj. Då var hela Waaglinien efter intagandet af Leopoldstadt, Slovakiet och en del af bergstäderne i händerne på den från Krakau och Jablunka framträngande Simunicska armåkorp-sen, till hvilken dessutom anslöto sig slovakiska friskaror; nu har Simunics ställning och roll öfvertagits af general Grabbe i spetsen för en rysk armåkorps, till hvilken anslutit sig slovakiska frikorpser under Szirmai och Lewatowski. Då stod galliziska nordarmåen, som under Schlick och Vogel inryckt genom Dukla-passen, på stora vigen från Kaschau och Eperies, och nejden vid öfra Theiss, vid Tokay, var skådeplatsen för blodiga strider. Nu har Paskiewitsch öfvertagit I Schlicks, Vogels och Hammersteins värf, endast med den åtskillnad, att ryssen förde nära 80,000 man genom Kaspatherna, medan Schlick blott hade 35 ä 40,000 man. Då var de kejserliges hufvudarm6, cirka 100,000 man stark, koncentrerad på vestra krigsskådeplatsen i och omkring Pesth, för att derifrån företaga operationer emot Theiss, i rigtningen åt Szolnok till, medan man nu ser samma skådespel förnyas vid Pesth, hvarest genom föreningen af den allierade donauarm6en och tyska hufvudarm(en 100 au 120,000 man kunna koncentreras och hvarifrån de vidare operationerne skola företagas under Haynau emot sydost — dock icke emot Szolnok — utan något mera sydligt emot Keczkemet. Fortsättes nu jemförelsen för de öfriga punkterna å krigsteatern, så var i vintras hela Bacza inda till Franzkanalen i Serbernes händer, Arad oesatt af Berger, Peterwardein hotadt af Knicianin och andra guerilla-anförare, nu deremot är Baczca med undantag af några få befästade byar och kansar i yttersta vinkeln emellan Donau och Theiss, i Magyarernes händer, Arad fallet, Peerwardein undsatt och besättningen förstärkt, ch i stället för Perezels friskaror finnes en regulier är under Vetter och Guyon. Äfven i Siebenurgen stå nu, oaktadt inmarschen af nära 30,000 lLyssar, sakerna icke sämre, än då. Kronstadt ch IIerrmannstadt voro då besatte af Skariatin ch Puchner, Sachsarne beväpnade, Szeklerne tillakaträngde i bergen, medan nu blott Kronstadt r besatt, Sachsarne äro afväpnade, guerilla-kriet organiseradt i Szeklerlandet och en icke oetydlig regulier styrka under en fältherre som em står Magyarerne till buds. I afseende på lla förhållanden å krigsskådeplatsen samt beträfA— -— — — 0 PA MH