Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 augusti 1849, sida 2

införlifvas i ezarens rike, än tillhöra huset Habsburg, som har bedragit och förrådt det. Polackarne knnna blott betraktas såsom frivilliga, hvilka kämpa i Ungrarnes leder; kampen ir icke polsk derför, att den är emot Österrike och Ryssland, och dessutom finnas knappt 2500 Polackar i en här på 250,000 Ungrare. Har czaren någonsin satt i fråga att förklara Frankrike eller Belgien krig, emedan polska officerare finnas i franska eller belgiska hären? Om de ungerska kgesandterna gjort gemensam sak med de polska revolutionsmännen, så hafva de handlat emot sina instruktioner, och ungerska regeringen kan följaktligen icke bära ansvaret derför. Om vid enskilta tillfällen de skickliga och modiga polska generaler, som tjena i ungerska armeen, talat på ett mindre passande sätt om kejsar Nikolai, kan den ungerska nationen icke vara ansvarig derför. Men om Ryssland fortfar med ett orättfärdigt krig mot Ungern, så skall den kamp, som hitintills varit lokal, konstitutionell och speciell, blitva revolutionär. Kossuth skall då icke lemna något agitationsmedel obegagnadt; han skall då söka tända upprorsflamman i de österrikiska och turkiska provinser, som gränsa till Ungern. Det finnes ingen Ungrare, som icke hellre vill dö, än tåla ett ingrepp i sitt fosterlands gamla författning. Nationen har omätliga hjelpkällor; dess soldaters tapperhet är bekant. Kriget skall derför blifva långvarigt, hurudant än resultatet utfaller. Låt Europa— heter det i Kossuths skrifvelse — vi sin vishet betänka, om det kan förstärka de konservativa intressena derigenom, att det nödgar en nation, som i grunden är konservativ och respekterar regeringsmakten, att söka räddningen i förtviflan; låt Europa betänka, huruvida dess politik kan tillåta en rysk intervention, som är stridande mot traktaterna och icke rättfärdigad genom något faktum, men som måste förlånga kriget och utsätta hela denna del af kontinenten för alla ett långt krigs olyckor. I TYSKLAND. Preussen har tillbakakallat sin befullmäktigade hos centralmakten, herr Kamptz, och i den depesch grefve Brandenburg af denna anledning tillsindt den förre, anföres som motiv för åtnationalförsamling. tillträda den preussiska förbundsstaten. Så snart I preussiska, sachsiska och hanoveranska kamrarne trådt tillsammans, kommer riksförsamlingen att sammankallas utan att man afvaktar vidare förklaringar från Bayern och Wirtemberg. stituerande församlingen, att den icke vill införa den nya författningen, innan de organiska lagarne blifvit voterade. Preussen har nu fått en ny utrikesminister i herr Schleinitz. UIrreussare och bayrare draga icke jemnt i Baden. Stridigheter skola uppstått emellan general Peucker och den i sjökretsen kommenderande baperska general. FRANKRIKE. gärden, att centralmaktens verksamhet upphört, enär densammas tillvaro är otänkbar utan en Kurhessen har officielt förklarat, att det vill I Hamburg har senaten tillkännagifvit den konParis d. 21:ste Juli. Debatten öfver den af regeringen framlagda presslagen tog denna dag sin början. Mathieu (de la Dröme) öppnade debatten; han fann i den paragraf af den föreslagna presslagen, som stadgar en kaution af 24,000 francs för hvarje tidning, en kränkning af konstitutionen, som gifver en hvar, rik eller fattig, rättighet att uttala sina tankar. Talaren klandrade skarpt flera andra punkter i förslaget och slutade med att skildra de faror, som beledsaga reaktionen, hvilken, för att kunna hålla sig uppe, behöfver en här på en half million soldater och derigenom gör hvarje besparing i statshushållningen omöjlig; han antydde äfven, att explosionen en gång måste blifva desto mer fruktansvärd, ju större sammanpressningen varit. Montalembert besteg derefter talarestolen; han sökte förklara sin förra opposition emot Septemberlagarne och sitt försvar af den nu föreslagna presslagen, talade vidt och bredt om de vådor, hvarmed socialisterna hota samhället, och tillade, att