Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 juli 1849, sida 2

skänka några ögonblick åt nedanskrifne betraktelser öfver de slera nya torgen! Herrarne skryta stundom af sitt större förständ. Om man äfven medger, att fruntimren mera äro roade af de skönare lekverk, hvaraf lifvet sannerligen i det hela ej har för mycket, så får man dock tillstå, att när rätt alfvarsamma frågor förekomma, är fruntimrens skarpsinnighet väl så utmärkt, som männens. Af denna anledning får insändaren rekommendera följande rader till Götheborgs fruntimmers serskilta uppmärksamhet, och anhåller vördnadsfullt, att, om det rykte han här kommer att nämna, ej vore till fullo grundadt, den skönare hälften af stadens invånare äfven nu måtte visa sig vara den förståndigare, och med allt sitt inflytande medverka, att inställandet af de sedan ett par år började skadlige förändringarne med allmänna saluplatser måtte snart inträska; så mycket mer, som lidandet hastigast låter känna sig just i fruntimrens dagliga verkningskrets. Insändaren har aldrig underlåtit bära all möjlig aktning för andras öfvertygelse, och tror att äfven de mest skiljda åsigter ej böra utesluta anspråkslös välvilja. Lugnade ha norra stadens invånare blifvit genom påtänkandet af norra torget. Men — med huru mycket större tillfredsställelse är det ej man nu hör, att vederbörande lära vara betänkte på en ännu mera genomgripande åtgärd, som på en gång häfver alla de alfvarsamma bekymmer, hvaraf hvarje sansad, men med vederbörandes nämnda afsigt obekant, nu på en tid varit nedtryckt. Det är kanhända mindre grannlaga, att gå åtgärden i förväg och beröfva den sitt interressanta värde af syrpris genom att omtala den förut; men glädjen kommer ju aldrig för bittida. Måtte blott ryktet vara grundadt! Det heter nemligen, att när kajen vid tyska kyrkan är färdig, skall en ny vacker fiskflotte åter derutför byggas, smal, men helt lång och beqväm samt försedd med prydligt gallerverk. Stora torget skall bibehållas som salutorg, nya södra torget användas till höoch trädtorg samt marknadsplats, äfvensom bazaren der till: industri-exPositions-lokal eller annat sådant, och den väntade bildstoden, Segrarens i Religionsstriderna, placeras der den onekligen bäst passar, midt på den öppna platsen framför Gustavi domkyrkas portal, eller, om det ej godkändes, på gamla jernvågen, vänd åt lejonbryggan, då främre hälften af träd och buskar naturligtvis borttoges. Ä Derigenom voro alla ifrågavarande svårigheter afhulpna, landtmännens och alla försäljares deraf uppkomna bekymmer, fiskrarnes alfvarsamma, redan anhängiggjorda och grundade klagan öfver saknad af sina gamla qvarter, öfver köld och bristande skydd mot blåst på nya så kallade fisktorget, samt aflägsenheten af sistnämnda försäljningsplats. För öfrigt alla, utan undantag, ej blott matmödrar af alla vilkor, utan hvarje individ både i de serskilta hushållen och annars, för att ej tala om den talrika allmänhet, som redan förut saknat annan hufvudsaklig utväg, än fisk och potatis — alla, med ett ord, skulle med liflig tacksamhet se den alfvarsammaste af alla faror aflågsnas, brist på lifsmedel, hotande redan nu midt under sommaren, af omständigheterna, vintren och stigande priser måhända någon gång förökt ända till hungersnöd, med dess alla följder af en beskaffenhet, att ej leka med. Det i norra staden tilltänkta torget, utsatt för den betänkligaste köld och blåst större delen af året, behöfdes ej och kostnaden besparades. Det nya fisktorget finge man använda till annat, t. ex. anläggningen af någon fabrik, som af den långa sviten af trappor samt kanalen kunde draga nytta, och ej för falsk blygsel uppofsra alla stadens invånares väl, samhällets trefnad, kanhända bestånd. Vederbörande lära således funnit, att de som tilltänkt de påbörjade ändringarne, tvifvelsutan gjort det i välmening och för utrymme och prakt, men ställt sitt tal till sjelfva damerna, våga vi sannerligen icke undandraga hans uppsats offentligheten, utan intaga den till all den verkan, dermed kan vinnas. Att någonting sådant är påtänkt, som insändaren omnämnt, anse vi för alldeles otroligt och kunna ej betrakta hans påstående annorlunda, än som ett oskyldigt skämt med stadens fiskköpande innevånare.