Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juli 1849, sida 1

Kärlek och Konst. Norell af H. B—n. (Forts. fr. n:o 161.) VI. Far och dotter. Bäfvande afvaktade Svanhilda på sin kammare sadrens ankomst. Han hade, utan att säga ett ord, i en vagn fört henne tillbaka till Baldersholm och, då den stadnat vid dörren, endast yttrat: Gå upp på din kammare och byt om drägt. Jag kommer upp om en stund. Vi skola talas vid ... Och Svanhilda, som återtagit sin qvinliga drägt, afbidade nu, som vi nämnde, med af ångest klappande hjerta den fruktade fadrens ankomst. Det är förbi! — mumlade hon för sig sjelf. — Hvar äro de nu, mina drömmar om ett fullt, rikt, herrligt konstnärslif vid hans sida? ... O fader . . . nej tyrann! ... med köld krossar du min lycka och böjer mig under din viljas jernok. Men det skall icke ske... jag skall trotsa honom. . . .? Har Gud gifvit en fader makt att bortskänka . nej att sälja sitt barn? ..