Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 juli 1849, sida 1

Utrikes nyheter. ITALIEN. De främmande konsulerna i Rom hafva i en skrifvelse till Oudinot klagat deröfver, att den eviga staden flera dagar och nätter blifvit bombarderad, och protestera energiskt mot ett anfallssätt, som utsätter oskyldiga lif för fara och skall ödelägga, såsom det redan ödelagt, oskattbara konstsaker. Englands, Preussens, Hollands, Danmarks, Schweiz, Wirtembergs, republiken San Salvadors, Förenta Staternas. Sardiniens och Toscanas konsuler hafva bland andra skrifvit un-— der. Oudinot har svarat genom att tillskicka dem sin instruktion, som befaller honom att taga Rom; Coreelles påstår i en skrifvelse till franska regeringen, att Rom icke blifvit bombarderadt, och att någon bomb icke blifvit kastad i den egentliga staden. Underrättelserna om de fördelar, Romarne skulle tillkämpat sig, voro ogrundade. Inseende omöjligheten af ett lingre motstånd hafva de börjat underhandla. ENGLAND. Markis Landsdovne har i öfverhuset, på en förfrågan af lord Brougham, förklarat, att engelska regeringen icke erkänt Ungerns sjelfständighet. I skulle bilda sig till en komit, för att taga nationens ställning i öfvervägande. Han motiverade förslaget med en utförlig kritik öfver den till följande dag. TURKIET. Kommissarierne Kiamil Bey och Nuredin EffenI ei hafva afgått till Donanfurstendömena, för att lachiet, furst Chiha och Stierbey, till Konstantinopel, der de skola installeras i sin värdighet. I UNGERN. För att rigtigt kunna uppskatta de underrättelser, som offentliggöras rörande krigsbändelserna i Ungern, är det nödigt att erinra sig, att de måste hemtas ur högst grumliga källor, nemligen österrikiska och ryska officiella berättelser, hvilka så mycket bära prägeln af en partisk öfverdrift, enär de österrikiska bulletinerna naturligtvis alltid måste framställa sina allierades vapenbragder i den mest lysande dager, och de ryska bulletinerna aldrig få veta eller förmäla något om en Olycka, som drabbat den store czarens oöfvervinnerliga vapen. I sistlidne December och Januari månader var förhållandet ungefär enahanda. Då hade Simonich, Schlick och Hammarstein besatt alla Karpather-passen, och dymedelst afskurit Tysklands förbindelse med Ungern öfver Gallirien; Windischgrätz afstängde Ungern på vestra sidan, genom sin vidt utsträckta stora Donauarme; Jellachich hämmade förbindelsen med Steiernationella fiendskapen emellan magyarer och kroater gjorde en kommunikation srån södra sidan omyjlig; nedra Donau var ännu i Serbernas och Raizernas besittning; och Siebenbirgen var i Pvuchners och de siendtliga Sachsarnes händer. I Alla underrättelser, som då erhöllos från Ungern, I voro af den beskaffenhet, att man i Januari änstan allmänt betraktade Magyarernas sak som förDen 2 Juli föreslog dIsraeli, att underhuset inre och yttre politiken. Förhandlingen utsattes ledsaga de nya hospodarerne i Moldau och Walmarck; den siendtliga Donaukordongen och den