—— FFFF—— — ten och påminnelser, ännu icke inom de administrerande verken tillvägabragt de reformer, som borde föregå dem inom länen och kommunerna. På en ändamålsenlig organisation af vårt uppfostringsoch skolväsende beror äfven till en betydlig del utvecklingen af allmän-andan hos folket; ty ju upplystare en nation är, desto lättare kan den inse hvad som erfordras till det helas sanna väl, och desto svårare blir det för de privilegierade stånden eller klasserna att göra sina förmenta rättigheter och sina enskilta interessen gällande. Ju mera okunnigt deremot ett folk är, ju bättre det har lyckats de maktegande att qvarhålla det i råhet och barbari, desto lättare hafva desse sitt spel vunnet, desto senare vaknar nationen till medvetande af sitt värde och desto långsammare går hos den dess utvecklingsprocess, hvars blomningsperiod under vanliga förhållanden inträffar samtidigt med dess allmän-anda och hvars mognade frukter äro bildning, allmänt och enskildt väl. Vill man således hos folket ingjuta allmän-anda, så måste man, sedan det, om vi så få uttrycka oss, genomgått sin examen rigorosum, hos det söka inplanta håg och lust för deltagandet i de medborgerliga bestyren. Det är just under handläggandet af de kommunala angelägenheterna som man dagligen lär sig inse nyttan och nödvändigheten af att noga låta sig vårda om de nationala. Inser man vigten af att icke försumma de förra, så vanvårdar man säkerligen icke eller de sednare. Kommunalvården är nationalvårdens skolar, är en sats, lika säker och ojäfaktig som den, att ett folk aldrig kan uträtta något verkligt stort, mensklighetsgagnande och varaktigt, utan att lifvas och eldas af en enda gemensam ide, det vill med andra ord säga: af allmän-anda.