Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 juni 1849, sida 1

1:IC JUII, relLUIIIUI1UTCTHAD 1110C od -1 och tillägg af vanligt postarfvode för de — 1 exemplar, som gå ät landsorten. tterligare protest från Nordstadens innevånare, rörande försäljningens af landtprodukter förflyttning från stortorget, innan ett nytt torg blifvit i nordstaden anlagdt, inlemnad till magistraten i Götheborg. (Forts. och slut fr. föreg. N:o.) Till undvikande af misstydning är kanske nödigt erinra, att allt hvad vi redan anfört eller nu anföra emot försäljningens flyttning från stora till nya torget endast är tillämpligt, om nya torget, kortare eller längre tid, användes till salutorg in— aan torget i nordstaden är tillgängligt; ty vår i i fordran och önskan är icke att på obehörigt sätt söka erhålla lifligare handel och rörelse, äån vi hafva; hvadan vi icke skulle motstrida anliggandet af, om så vore, flera torg, blott desse med rättvisa förlades, utan vi endast bevaka och forI dra skydd för den handel och rörelse, vinu hafva, och vi tro, det berörde flyttning icke bör verkställas 8å rofördröjligene, att den förlust och skada, som då tillfogas Nordstaden, blifver lika stor som vinsten för de i Södra staden boende, hvilket förhållande skulle här inträffa, enär flyttningen af ifrågavarande försäljning icke kan öka förtjensten å stadens handel och rörelse i ullmänhet, utan endast på orittrådigt sätt orsaka, att att samma förtjenst tages ifrån den ena individen och hifres åt den andra, hvadan behållningen för det hela blef lika med noll, och att hasta med tillvägabringande af ett dylikt resultat böra auktoriteterne väl icke anse så nödvändigt för det allmänna, att det skall ofördröjligen ske? Vidare heter det: -heldst dessutom platsen å stora torget än vidare inskränkes, då den från Rom snart förväntade statyen der uppsättes och i allt fall samma torg, i sammanhang med gatorne deromkring, skall innnevarande år omläggas med tuktad sten. Vi kunna, som andra, misstaga oss om mycket, men äro dock öfvertygade, att auktoriteterne ej mindre medgifva svärigheten, eller rättare omöjligheten, att namngifva de stora fördelar, statyens uppresande å stora torget skulle tillskynda handel och rörelse framför samma handela och rörelses skyddande för ofidig inskränkning, än äfven instämma med oss deruti, att i en handelsstad är handel och rörelse hufvudsakligaste föremålet för samma stads verldsliga anktoriteters omtanka, hvilken sistnämnda, om den icke kan vara aktiv, eller verka till handelns och rörelsens förbättring i allmänhet, dock bör kunna förblifva passiv, eller låta trafiken ostörd gå sin gamla gång; men omöjligen kan denna omtanka bestå uti att förskaffa fördelar åt någre på andras bekostnad. Att ifrågavarande flyttning af handel och rörelse 200 famnar från dess urgamla plats icke kan verka någon så beskaffad förbättring, att ett betydligt antal af stadens innevånare, för icke säljares och köpares robehag9 att två dagar i veckan möjligen behöfva göra en högst obetydlig omväg, böra riskera sitt bestånd, är förut visadt. Undvikandet af ett obehag är likväl, när sådant låter sig göra utan intrång i andras rättigheter, angelägnare än tillfredsställandet af en blott och bar prydnad, till hvars tillegnande hvarje klok menniska anser sig berättigad först då, när det kan ske utan försakelse af det nödvändiga och nyttiga, och dertill en rättskaffens man aldrig bör kunna råda, så snart det är tvifvel underkastadt, huruvida icke samma prydnad skall orsaka andras skada. Merberörde staty bör troligen blifva ganska vacker, och åtskillige af oss hafva äfven dertill bidragit; men naturligtvis under det, visserligen tysta men derföre icke mindre billiga, förbehåll, att samma staty icke skulle föranleda till vår eller någon annans skada och förfång, utan blifva en angenäm ögonfägnad äfven för oss. Men icke kan det vara angenämt att vid statyens beskådande hafva anledning till ungefär följande betraktelse: För få år sedan hade jag min goda utkomst och af öfverskottet gaf jag med nöje min skärf till åstadkommande af denna prydnad, men en malplacerad ifver att få densamma upprest och en nå naturliot skönhetssinne utfattig smak. att