Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juni 1849, sida 1

Article Image
CXCEIILPLIAI, SOUP Ac Åh 1190111 Korrespondens. Paris den 10:de Juni. Ånvo fattar jag pennan, för att meddela dig några nyheter från denna städernas stad, det lefvande Paris. De underrättelser, jag i dag har att förkunna, äro dock mindre glada, än jag skulle önskat. Politiken går så långt i grått, att den stöter i hvitt, och depescherna från Rom hafva spridt dysterhet på alla ansigten, hopträngt af smärta och harm hvarje efter frihet och mensklighet suckande bröst. En blodig strid emellan Italienare och Fransmän har åter egt rum, och med våld hafva de sednare, såsom det berättas, öfver Romares lik intågat i den eviga staden. Då efter Fransmännens första angrepp, inom den konstituerande församlingen, väcktes fråga om, huruvida general Oudinot erhållit ordres till anfall, eller handlat efter eget godtycke, och svaret på denna fråga kringgicks af ministeren och gjordes temligen otydligt, beslöts dock att depescher skulle afgå till chefen med förbud för franska armåen att vidare öfverskrida gränsen eller meningen med sin beskickning, som väl var att skydda Ttalien mot yttre våld, men aldrig att uppträda som dess fiende. Detta oaktadt har sedan dess äfven en annan ordre blifvit gifven, nemligen den att anfalla Rom; thy värr finnes icke mer något tvifvel derom. Hvem har gifvit denna ordre? IIvem har vågat ådraga sig ansvarigheten för en dylik handling? Hvem har väl våldfört konstitutionen, och öfverskridit det beslut, nationens ombud fattat? Se der hvad folket frågar och hvarpå det begär ett öppet och ärligt svar. Uti konstitutionens inledning, 5:te S:n läses: Frankrike respekterar fremmande nationaliteter, liksom det fordrar, att dess egna skola blifva respekterade, och använder aldrig sin makt mot något folks friket. — Detta oaktadt hvad har man gjort? Man har trampat den romerska nationaliteten under fötterna; man har användt Frankrikes makt emot Italiens frihet, och man har fläckat dess fana med det romerska folkets blod. En dylik politik kan icke länge blifva tåld. När Frankrikes och Ttaliens republiker, stödjande hvarandra, borde grundlägga en styrelseform, som är den enda ritta och goda samt bana vägen till frihet och välbestånd för andra länder och folk, så begår Frankrikes republik ett brodermord med att anfalla Rom och förena sig med de öfriga stora makterna för att krigiskt anfalla och krossa det blödande Italien. Låtom oss kasta ännu en blick på den af Louis Bonaparte besvurna konstitutionen! 54:de Sen i densamma lyder: -en exekutiva makten kan icke företaga något krig, utan nationalförsamlingens medgifcande. Har detta medgifvande erhållits, eller har det ens blifvit begärdt? Intetdera, och konstitutionen är således i dubbelt afseende kränkt. Skall detta öfverskridande af lagen blifva utan ansvar? Framtiden skall svara derpå; men i så fall få vi icke förundra oss öfver, om en vacker dag ett annat parti, i sin ordning, placerar sig utom den lagliga gränsen och ändock endast tror sig utöfva en rättighet eller en pligt. Hvilken afgrund kan icke på detta sätt öppna sig för Frankrike? De röda och de hvita komma sålunda att spela tärningskast om landets väl eller ve, och revolutionen inkommer på en helt annan stråt, ån den lugna och vackra, hvarpå den hittills vanarat. — Lyckligtvis vakar folket öfver sitt fäderneslands lycka och säkerhet. Det tål länge, men glömmer sig aldrig och försummar icke att, då måttet af orättvisor och svikna förhoppningar är rågadt, åter fatta statens roder och öfverlemna det i andra händer. Kanske blir det ännu en gång bedraget i sin väntan; men mången säker, fast dyrköpt erfarenhet är dock vunnen, som kan lända framtiden till nytta, och republiken måste slutligen blifva hvad den bör vara, icke en fras, ett ordprål, utan en verklighet, en sanning, stadfästande Frankrikes ära och folkets lycka. Vi njuta af den skönaste sommarluft, som dock under en 14 dagars tid öfvergått till en besvärande värma. Vi hafva haft från 30 ända till 37 grader varmt, och i följd deraf har den besvärliga gästen koleran, hvilken var nära att helt och hållet lemna oss, återvändt med fördubblad

19 juni 1849, sida 1

Thumbnail