Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juni 1849, sida 1

kolerakarantänsförfattningen. I (Forts. och slut fr. N:o 134.) Antagande derföre, att karantänskostnaderna,. Karautäner och såsom de nu utgå, uppkräfvas efter en falsk prinip, samt att de träffa handeln både orättvist och Jemt, vidblifva vi vårt yrkande, att de måtte ugå på sätt, som vi förslagit: genom allmänna medel, eller genom en med vårt skattesystem för srigt öfverensstämmande och hela befolkningen pålagd afgift. Härjemte få vi, såsom uti flera fall ett stöd för hvad vi i det föregående yttrat, samt såsom varande ett dokument i och för sig sjelft af värde, här nedan meddela ett sakrikt memorial af karantinscheten på Känsö, hv majojoren m. m. J. II. Mallstrym, beträflande karantäns-anstalter, hvilket redan för flere år sedan ingats till vederbörande, och hvaraf vi förskaffat i oss en afskrift. Dokumentet talar tillräckligt i och för sig sjelft, så att vi endast hafva att utbedja oss läsarens uppmärksamhet för detsamma, samt afsluta nu för denna gången detta vigtiga ämne, men skola vid ett annat passande tillfälle I återigen upptaga detsamma. : ; Memorialet lyder som följer: De stora omkostnader, som gjorts och göras vid Känsö karantäns-inrättning och som fortfarande årligen blifva oundvikeliga, om inrättningen skall vederbörligen underhållas i godt och tjenstbart skick, hafva föranledt mig till nedanskrifne reflexioner öfver karantinsinrättningar i allmänhet, och Känsö i synnerhet, hvilka jag har äran till Kongl. karantäns-kommissionens upplysta bedöI mande öfverlemna. Anledningen till karantänsinrättningars anläggande har onekligen först varit att förekomma pestens införande i Europa, och deraf hafva de å Medelhafskusterna etablerade karantänsinrättningar, såsom närmast och i mesta beröring med pestens hemland, Orienten och de Barbariska kusterna, först uppkommit. I de längre derifrån och de mera nordligt belägna länderna af Enropa har väl alltid en viss karantäns-observation å de från sydliga länder ankommande fartyg iakttagits, ehuru ej så beskaffade karantänsanstalter vidtagits, som kunnat anses fullkomliga emot pestens införande förr, än på sednare tider; och mig veterligen finnes ej ännu andra, än observationskarantäner, etablerade norr om Gibraltar-sund, utom Känsö, som i sednare tider med stora kostnader beredts till en ordentlig karantänsplats för rening af varor, skepp och folk. Första anledningen till en ändamålsenlig beredning af karantänsplatsen Känsö var likväl gula feberns härjande i Spanien, i början af detta århundrade, med hvilket land Sverige hade stora handelsförbindelser, och i sammanhang dermed utkommo sedermera Kongl. Maj:ts nådiga förordning år 1806 och karantänsreglementet af år 1807. Dessa båda författningars tillämpning kunde ej verkställas utan en ordentlig karantänsanstalt, hvilken anläggning först började år 1816 vid Känsö. Sedermera har man väl trott sig komma i erfarenbet af att det nordliga klimatet är en tillräcklig karantänsanstalt emot gula febern, emedan den aldrig visat sig norr om Spaniens latitud, och exempel finnes äfven under min tjenstetid härstädes, att fartyg, som gått från Havana med gula febern om bord, vid ankomsten hit befunnits derifrån alldeles befriade; men man trodde så äfven om Kolera Morbus, hvilken sjukdom egentligen tillhör de Ostindiska farvattnen, till dess denna sjukdom år 1830 visade sig i Ryssland och Pohlen, dit den otvifvelaktigt blef transporterad af ryska armåen, som då kom från Turkiet. Huruvida karantänsanstalter förekomma dessa sjukdomars spridande medelst smitta, torde ännu i denna stund vara problematiskt, då dessa sjukdomar håra till de så kallade miasmatiska; men i alla fall fordrar civilisationen och menskligheten en noga uppmärksamhet derå, i synnerhet nu, sedan kommunikationerna blifvit så ojemförligt hastigare, än