gade, herrar Schleinitz och leselta, under engelska sändebuden MWestmorelands och VÅSVendorff auspicier. En korrespondent i Timese skrifver från Berlin, att öfverste Hollqes, engelska residenten i Hamburg, ankommit till Berlin, för att deltaga i underhandlingarne uti danska frågan. TYSKLAND. Grefve UHalzreld är utnämnd till preussiskt sändebud i Paris. Preussiska regeringen synes ha blifvit bragt i förlägenhet i Berlin genom Wrangels allt för stora fjesk. Sinnesstämningen, som nyligen syntes hafva antagit en mot regeringen mindre fiendtlig karakter, har åter slagit om med anledning af de nyligen skedda arresteringarne i massa; synnerligast IWaldecks häktande har gjort ett dåligt intryck, och sjelfva borgarrepresentanterne i Berlin, dem man icke kan beskylla för radikalism, beslöto fordra, att fångarne så snart som möjligt måtte öfverlemnas åt de civila mi ndigheterne, och, enligt Lub, Cor.vägrade ransakningsdomarne att taga någon befattning med saken innan detta skett. Dessa demonstrationer ha äfven baft den verkan, att fångarne förflyttats från militära till civila häkten. I Mecklenburgska dep. kammarens möte den 5 dennes förklarade ministeren, att den ville ana sluta sig till Preussen, Hannover och Sachsen. Nästa dag antog kammaren ett af Fnangenbery framställdt andragande, hvilket gick ut på att för denna angelllgenhets skull nedektta ett utskott, som kunde träda i förbindelse med regeringen och som skulle afgifra sitt utlätande den 8 dennes. I Braunschweig har kammaren med stor majoritet förkastat en motion att besvärja riksförsfattningen. En motion af liknande syfte har deremot gått igenom i Gotha. Storhertigen af Baden, som, i afvaktan på en restauration, tagit sitt residens i Frankfurt, utI färdar derifrån proklamationer, förordningar och . kungörelser till sina förvilladekäre undersåter i Baden. IIan har protesterat emot och annullerat alla den prov. regeringens åtgärder samt lofvat full amnesti åt alla deltagarne i upproret med undantag af sjelfva hufvudmännen. Man bemödar sig med mycken ifver att utsprida, det rörelsen i Pfalz och Baden är socialistisk, för att sålunda beröfva den alla sympathier. Från Frankfurt meddelas, att planen för fälttåget emot insurgenterna är uppgjord sålunda, att bayrare och österrikare skola företrädesvis operera i Pfalz, men i Baden de vid hessiska gränsen koncentrerade rikstrupper, till hvilka stött ansenliga preussiska truppmassor. Landsutskottet i Baden har upplöst sig och i sitt ställe insatt en af 5 medlemmar bestående prov. regering: Brentano, Goegg, Fickler, Peter och Sigel. Den förstnämnde tillägges i sydtyska tidningar den afsigten att vilja återinsätta storhertigen. Fickler, som begifvit sig till Stuttgart, för att agitera, har der blifvit häktad och aftörd till fästningen Asberg. Berl. Nachr. innehåller från Mannheim fölI jande, meddeladt af en person, som företagit en I utflykt i Pfalz: Skapandet af en folkhär utgör Pfalzarnes vigtigaste uppgift. En egen militärkommission förefinnes, hvari polske generalen Sznayde är ordförande. Under honom stå 12 polska och 2 ungerska officerare — de sistnämnde flyktade från Italien — hvilka som instruktörer och topografer äro fördelade öfver landet. Första uppbådet, hvilket omfattar alla män från 18 till 30 år, är kalladt under vapen samt beruknas till 30,000 man. Manskapet inställer sig villigt, undantagandes i en och annan, isynnerhet af de katholska kantonerne, och öfverallt ser man detsamma inöfvas i exercis. Såsom instruktörer begagnas underofficerarne vid de begge öfvergångna regementerne. Största olägenheten är bristen på gevär. Intoges Landau, vore det en god hjelp, ty der finnas stora vapenförråder, men let hafver sig icke så litt, ehuru garnisonen samnansmält till 1200 man, hvaribland 200 officeare. Lefveranser från Frankrike och Schweitz iro imellerlid på väg och en korps liebärae upprättas. Det första uppbådet skall bilda den eguliera militären, vid hvars sida står städernas dorgargarden. Deribland intaga i synnerhet skytttompanierna ett utmärkt rum. De iro försedde ned törträffliga gevär, skjuta säkert och räkna nånga förtriffliga män i sina leder. De skola tgöra 2000 man. Hvad friskarorna beträffar, ro de i Pfalz vida talrikare än i Baden. Alla ysklands nejder äro representerade i dem, äfven amer saknas icke, hvilka utbytt pennan emot värdet. Flyktingarne från Dresden bilda en egen achsisk legion, som kommenderas af Pela och ingelmann från Breslau och Zitz från Mainz samt tår i Alzendalen långs rhenpreussiska gränsen; Co . 2 2 leinaen och YVillick organisera en sqvadron lätt ö 2 2