Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 maj 1849, sida 2

ö Från Pesth af den 18:de April meddelar en magyarisk korrespondens i Breslauer leitunge, att Ungrarne besatt Pesths första förstad, NeuPesth. Densamme omtalar, att österrikiska regeringen, för att förskaffa sig penningar till krigets fortsättande, utgifvit assignater på ungerska statsinkomster, men att samtliga bankirhus och köpmån, oaktadt hotelsen med ståndritt, bestämdt vägrat att emottaga dem. — Samma tidning har en korrespondens från polska gränsen, enligt hvilI I na af kejserliga armåen i Raab, 12,000 man. ken general Hammerstein skulle tillfrågat de eivila auktoriteterna i Lemberg, om de, efter hans afmarsch, kunde ansvara för lugnets uppritthållande i staden, och, när han erhöll ett nekande svar, nppsordrat dem att begära stadens besättande af Ryssarne. De civila auktoriteterna vägrade dock att ingå på den värde generalens förslag, och nu skall hela Gallizien försättas i belägringstillständ. Från Wien skrifves imellertid af den 25:te, att Hammarstein då ännu icke lemHela den på marsch till Ungern styrkan uppgifves bestå af 6 sqvadroner kavalleri nat Lemberg. varande österrikiska 53 kompanier infanteri, och 4 batterier, samt vara afdelade i 3 kolonner. National-Zeitungs korrespondens i Wien meddelar under den 24:de April följande notiser, hvilka dock synes vara något anticiperade: En massa sårade officerare hitkom i dag på jernvig soch ångfartyg från Pressburg. Wolgemuth, som medförde den artilleripark, hvilken begagnats vid Komorns belägring, har under flykten måst lemna i sticket hela det gröfre artilleriet, som fallit i Ungrarnes händer. Welden står med spillrorsedan Magyarerna på flera punkter gått öfver Donau och kastat honom ur Gran. Ännu vet man icke, om han vill slå sig igenom till Österrike på norra eller södra sidan om Reusiedlersjön. — Pressburg är i detta ögonblick besatt af Ungrarne. Enligt säkra underrättelser skola de med 60,000 man framrycka under Wiens murar och afvakta en resning af hufvudstadens befolkning, för att der inrycka. Besättningen derstades består af knappt En annan korrespondent i samma tidning meddelar, såsom han påstår, ur god källa de vilkor, på hvilka Ungern är beredt att underhandla med Österrike. Dessa vilkor hafva icke blifvit diskuterade inom riksförsamlingen kunna snarare anses för en privatkonvention emellan Kossuth, Görgey, Bem och Dembinski. De lyda som följer: 1) Konungariket Ungern erkännes till sina gamla gränser, Kroatien, Slavonien och militärgränsen således inberäknade. 2) Siebenbiirgen, såsom af Ungerns och Siebenbiirgens riksförsamlingar förlidet år beslöts. 3) Allmänn amnesti för hela Österrike; alla OkUnion med toberfångar frigifvas genast och de mördades familjer erhålla skadeersuttning. 4) De i Italien och öfriga riksländer ännu tjenande ungerska regementer hemförlofvas. 5) Ungerska statsförsattningen af år 1848 erkännes. 6) Ungern förblifver så länge under en provisorisk, ur riksdagen utgången regering, tilldess tronföljden blifvit ordnad och den valde konungen blifvit krönt i BudaPesth och besvurit grundlagen. 7) Galizien träder i samma förhållande till österrikiska statsförbundet, hvari Ungern står och skall stå, under namn af polska konungariket Galizien; det blir alltså blott genom personal-union förenadt med Österrike och skall hafva sin egen armå och egna finanser. 8) Öfver Ungerns andel i österrikiska statsskulden afgör ungerska riksdagen genom enkel majoritet. Af äldre notiser ser man, att äfven grefve Wrbna, hvars meriter i fejden mot ungrarne inskränka sig till en mängd dundrande och blodi lrypande proklamationer, blifvit afdankad. Schwarkenberg, hvilken intog hans plats såsom kommenlant i Pesth, visade sig mera böjd för försorande åtgärder; naturligtvis af omtanka för eget skinn. Ofverallt i provinserna, likasom i Wien, via sig utomordentliga sympathier för ungrarne, vilket kan tillskrifvas icke blott frihetsideernas nakt, hvilka här kämpat en iärofull kamp mot bsolutismen, utan äfven rörelsens ledare Kossuths ersonliga storhet. er i Ungern, som bebos af Slovaker, äras Kosuths namn så högt, att dessa natursöner i sitt aiva sätt att uppfatta sakerna förklarat, att kejsaren kanske är en god herre, men Kossuth r det säkert. National-Zeitungrsammanfattar betydelsen ch karaktären af ungerska frihetskriget i fölinde fem punkter, det är: 1) en kamp mellan . . . I Tillochmed inom de komitai Debreczin, utan 91