Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 februari 1849, sida 1

—22n länge anses för slutad. För öfrigt kan man ick förutse hvad som skulle kunna hända, i fall et utländskt krig skulle nödga Österrike till ny kraftanstrångningar, nya offer. Här i Wien, sor oaktadt dess stora förödmjukelse, alltjemnt utgö monarkiens brännpunkt, yppar sig en med hvar. je dag allt mera och mera bitter sinnesstämning som icke blott angripit de lägre samhällsklasser: ne, utan äfven spridt sig mycket högre upp kretsen af de bildade samfundsmedlemmarne Hvem är skuld dertill? Icke militärauktoriteterne, som blott konseqvent gå sin väg framåt . oc! använda den makt, som blifvit dem inrymd; ministeren är den skyldige. I stället för att all ifrån det ögonblick, då revolutionen var undertryckt genom vapenmakt, låta en mildhetens ocl försoningens politik råda, hvilken skulle vunni kärnan af befolkningen för regeringen och fram. deles gjort revolutionen omöjlig, har den genon sina åtgärder blott banat en ny väg för den samma. Ministerens politik i det inre ligger fö öppen dager. Har den uppfyllt löftena i sit program eller ens träffat förberedelser till dera uppfyllande? Så frågar sig riksförsamlingen, s fråga sig de mest moderate män af framätskri. dandets parti. Blott ministerens mest inskränkt och trångbröstade anhängare förmå att besvar denna fråga jakande; annars lyder svaret, såson den allmänna rösten trots kanoner och bajonette afgifver det. Beträffande åter ministerens utländska politik, så är den hvarken ärlig eller klok den har bragt sakerna derhän, att de intrasslat i en gordisk konst, och väl vore om vår god genius bevarade oss för dess lösning genom svär. det. Det har kommit så långt, att ministeret är på vippen att låta den tyska frågan falla. D yttre förvecklingarne, och den städse häftigar oppositionen af Slaverne hemma, hafva gjort ministeren dag från dag förtroligare med denn: tanka. Om Slaverna vid riksdagen bekymrar mar sig visserligen föga, men det finnes äfven Slave; utom riksdagen, hvilka man icke kan affärda si lätt, nemligen Slaverne i armeen, Slaverne i Kroatien, Slavonien, militärgebiten och det nya serbiska woiwodskapet. Med ett ord, ett slavisk Österrike är närmare för handen än någonsin Dertill komma ytterligare de stridigheter, som inritat sig i skötet af sjelfva ministeren och som göra sig gällande vid,hvarje vigtig fråga. När den man, som, ehuru han icke är ministerens hufvud, dock utgör dess själ, i en krets af förtrogna yttrar sig något rörande sin ställning, så förtviflar han om de fleste af sina kolleger, hvilk a allt djupare inveckla sig i en labyrinth, i stället för att finna en utväg till räddning ur de intrasslade förhållandena. Äggngngngngnnngnnnnngngnggnggngngngngnnngnnggnnnnn