Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 februari 1849, sida 3

Rättegångs-och Polissaker. Ett qui pro quo. Drängen Carl Olsson, i tjenst hos bagaremässtaren C. F. Reuterfeldt, hade den 9:de Sistlidne Januari till stadens kamnersrätt erhällit stämning å polisuppsyningsmännen F. A. Friberg och B. Holmberg med påståenden om ansvar å dem, för det de, den 16:de förutgångne December, under det Olsson uppehållit sig i poliskammarens vaktrum, honom anhållit och affört till härvarande länshäkte, för att derstädes i saknad af tillgång på böter, som blifvit ådömde en arbetskarl, vid namn Janne Olsson, undergå fyra dagars fängelse; hvarförutan Carl Olsson, under förbehåll af öppen talan i målet, yrkat ersättning för kostnaderne å rättegången. Vid företagande af detta mål inställde sig Carl Olsson, genom befullmäktigadt ombud, hvaremot Friberg och Holmberg kommo personligen tillstädes. Sedan embetsäklagaren vid rätten, stadsfiskalen herr advokatsiskalen T. O. Greife, begärt att få följa målet med sin uppmärksamhet, samt Carl Olssons ombud åberopat innehållet af stämningen, hördes Holmberg och Friberg, hvilka, beträffande ifrågavarande förbrytelse, berättade: Holmberg: att, sedan han af öfverskulten Ekermann emottagit en af denne undertecknad remiss, innefattande, att en dräng hos bagaremäst. Reuterfeldt, vid namn Olsson, hvars förnamn Holmberg nu icke kunde erinra sig, skulle antingen erlägga 1 R:dr 32 sk., som blifvit honom af poliskammaren ådömde, för det han burit en vattenspann å en trottoir här i staden, eller ock undergå fyra dagars fängelse , hade Holmberg den 16:de sistl. December i poliskammarens vaktrum räkat drängen Carl Olsson, som varit kallad till poliskammaren för att höras uti ett mot honom anhängigt åtal, dervia Holmberg, som förmodat att Carl Olsson var samma person, som remissen af