Skizz af Philaletes. (Forts. från N:o 21.) Det der låter nog apokryphiskt, afbröt Ivar. Isynnerhet som han sedan förliden höst oaf brutet vistats i Stockholm, och mig veterligt aldrig varit i Upsala förr än nu. Nu är detta likväl förhållandet, återtog Conrad, som följande skall bekräfta. — Emellertid reser han dit, troligen i den afsigt att få träffa sin flamma, hvilken lär ha varit i den författning, att hans närvaro varit högst af nöden. — Han går bort och sätter sitt guldur i pant för hennes skull, tillbringar följande natt på ett värdshus, i flere rumlande bröders sällskap, der en munter orgia är arrangerad; frampå morgonen vandrar sällskapet till det präktiga hus, som eges och bebos af öfversten grefve Z2. En af min fars fordna grannar, afbröt Ivar. Din skyddling är anföraren; återtog Conrad, voch det ena stenkastet efter det andra sönderspränger fönsterrutorna, under det att de okynniga pojkarna, med oanständiga visor och oqvädinsord, fördubbla det brottsliga i sitt förhållande. Polisen har fått saken om händer; din vän lär sitta i civil arrest, och är förbjuden att lemna staden. Det der är en förb... ledsam historie, min käre Skydds-Syskonen.