Finansreformen i England. Härom innehåller Danska tidningen Feedrelandet följande artikel, som onekligen bör vara af interesse för alla folk, som hafva behof af genomgripande retormer i sitt lands finansoch beskattningssystem. Nödvändigheten at en finansreform i England, hvilken Cobden med mycken styrka framställt, har nu funnit en ny förfäktare i den statistiske skriftställaren Mac-Gregor. Denne man, som man till en stor del har att tacka för de sednare årens finansreformer och som blifvit ansedd som Peels högra hand, utarbetade, såsom sekreterare i handelsbyrån, de tariffer, hvilka sedan blifvit antagna såsom lag. Han lemnade denna betydande post, för att blifva parlamentsledamot, då han vid de sednaste valen blef representant för Glasgow. I ett bref till sina väljare fordrar denne utmärkte man, likasom Cobden, en genomgripande finansreform; han är visserligen i flera punkter af olika mening med Cobden och tror icke, att besparingarne kunna blifva så stora, som denne påstår; men han kommer till samma hufvudresultat, att nemligen betydliga besparingar kunna och måste införas; han önskar icke heller alla de förändringar i skatteväsendet, som Cobden påyrkar; men han utgår till en del från samma hufvudprincip. Att dessa män uttalat en äsigt, som är eller snart skall blifva temligen allmän, kan man se af det sätt, på hvilket deras uppträdande omnämnes: en sakkunnig insändare i Times uttalar bland annat, såsom sin öfvertygelse, att ingen minister skall kunna hålla sig, som icke beträder den anvisade vägen, och sannolikt kommer denna fråga att spela en hufvudroll i det snart sammanträdande parlamentet. Mac-Gregor har uppställt en tablå öfver skatterna. Dessa hafva under loppet af de sistförflutna 21 åren utgjort omkring 53 millioner i årliga utgifter till staten och cirka 17 millioner i kommunalafgifter. Omkostnaderna vid skatteuppbörden belupo sig är 1848 till ungefär 3,964,000 E, oberäknadt åtskilliga utgifter, som stå i närmare eller fjermare förbindelse med uppbörden och uppgå till 764,000 E. Till de egentliga statsutgifterna, ätgå, såsom törut nämnts, 53 millioner om året. Af dessa hafva armeen och statsskuldens förräntande medtagit följande summor i runda tal, under nedanstående 3 år: