Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 januari 1849, sida 2

ma de annalkande utbrotten af Augusts förtjusning, ,det är bra barnsligt, att titta så der längt in i framtiden. Kanske både ditt, och hennes val falla på helt andra föremål., Ivar ansåg den benämning af Skyddsbroder till en värnlös gosse, hvilken han redan som litet barn erhållit lika helig, som om han genom blodsbandet varit dennes broder. Den bortgångne af honom alltid värderade fadren, hade, då sonen ännu var späd, åt honom gifvit denna skyddsling, icke anande huru de då ljusa utsigterne för framtiden sedermera skulle mörkna; hunnen till den ålder, då tankeförmågan redan utvecklat sig, insåg han vidden af den pligt honom blifvit ålagd, och den hans hjerta rigtigt och gerna erkände. Han hade högtidligt lofvat sig sjelf, att arbeta för Augusts framtida väl, och för att uppfylla detta löfte, ansåg han ingen uppoffring bitter. Närhan, som vi nyss nämnde, hade, för att undvika att röra sit lilla kapital, sjelf undervisat andra, skedde detta endast i afsigt, att derigenom i en framtid kunna understödja den älskade skyddsbrodren. De stränga försakelser, han ålade sig sjelf, gaf honom, bland kamrater hans namn , af en smulgråt — en girig m. m. Han lät dem tala, rättfärdigade sig icke, men följde det lefnadssätt, han en gång försig utstakat. Underde 2:ne sista åren bade han, fastän frånvarande, förstått förskaffa sig underrättelser