Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 januari 1849, sida 1

att uti vissa afseenden vära egna äldre förhållanden göra det nödigt, att afvika derifrån: såsom t. ex. i alla de fall, der dessa äro i verkligheten mera hvad man kallar liberala än de norrska. Vi böre nemligen ihågkomma, att i synnerhet vår allmoge, under hära ett årtusende, i mänga delar haft större friheter, än den norrska; så att, till exempel, ålder för myndighet, valrått och valbarhet varit hos oss tidigare, och jordens delbarhet vida större, än hvad odalsrätten i Norrige medgaf. Deraf uppstår nödvändigheten att t. ex. lemna rösträtten vida mera utsträckt här i Sverige; och detta gäller äfven i afseende på innevånarne i städerna, hvilka, då de varit borgare, hos oss haft en sådan rätt äfven för vida mindre egendoms-värde, än i Norrige. Också erinrar sig säkert enhvar, som följt med de sednare tidernas sträfvanden för representations-reformen, att det vid 1840 års riksdag till hvilande antagna förslag till national-representationens ombildning, var i mycket lämpadt efter norrska representations-sättets principer, och att det förslag, son bonde-ståndet vid 1844 —45 årens riksdag förklarade vara dess gemensamma tanka, och hvilket äfven vid sista riksdagen vann bemälte stånds sympathier, ehuru konstitutionsutskottets majoritet undertryckte dess framställande till proposition, ännu mer närmade sig desamma. i Under dessa förhållanden synes det, som säkraste sättet att med hopp om enighet och samverkan åstadkomma ett förslag till förändrad representation skulle vara att fullfölja idsen till att närma sig Norriges representations-former; och vi hafve derföre velat framställa denna öfvertygelse till närmare begrundande. I sammanhang härmed skole vi en annan gång närmare utveckla de skäl, som föranleda oss, att åter fästa uppmärksamheten på de ofvannämnda förslagen, hvilka med några obetydliga förändringar synas oss väl egnade att kunna förena allas meningar, utom deras, som antingen icke vilja någon förändring i den fyrdelade stånds-formen, eller blott en intet verkande påspädning af ett femte stånd, eller slutligen umgås med den hos oss outförbara tankan att öfvergå till så ytterliga val-former, som man nu försöker begagna eller införa i södra Europa, och som icke en gång der visat sig lugnande och tillfredsställande. Imedlertid förklare vi oss instämma i deras mening, som önska, att ett förslag till nytt representations-sätt må uppgöras, för att kunna atgöra en föreningspunkt för nationens opinion frågan, och tro, att om det uppgjordes i någotnära likhet med det Norrska och med de vid I