Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 januari 1849, sida 1

på lättheten att genomföra en sådan plan, äfven om en stark opinion hos folket skulle för densamma visat sig. Men vi antaga att så kunde ske; vi antaga, att regeringen, oaktadt det lidna nederlaget i fråga om sitt eget förslag, skulle visa sig villig att uppträda med ett nytt eller att under hand gynna framläggandet af ett sådant från ständerna sjeltve; så framstår i alla fall behofvet af att nationen innan dess må kunna veta, huru detta förslag borde vara, för att kunna understödja detsamma med hela kraften af en allmän opinion. Det är i detta afseende, som vi tro oss här böra nämna några ord, hvilka vi hoppas kunde förtjena uppmärksamhet. Då man betraktar de principer, som: visat sig vara mera allmänt hyllade hos oss, alltsedan uppmärksamheten allvarligare fästades vid representationsförändringen, kan man ej utan ensidig partiskhet förneka, att de visat sig vara nära öfverensstämmande med norrska representationssättets. Reformens motståndare må säga hvad de behaga, angående det norrska statsskickets brister, så hafva de dock aldrig kunnat öfrertyga svenska folkets tänkande majoritet, att icke dessa äro vida underordnade fördelarne af detsamma; och förebråelsen att man i Sverige påkallar norrska konstitutionens principer, utan att känna dem, är i allmänhet ganska ogrundad, emedan under de sista tiderna man här i landet sökt och vunnit en rätt betydlig kännedom om Norriges institutioner. Hela vestra Sverige kan anses i allmänhet känna och älska dessa. Det är ock helt naturligt, att en sådan förkärlek för desamma principer, hvilka visat sig vara fördelaktiga för Norriges utveckling till frihet och sjelfständighet, skall hos svenska folket uppstå, vid åsynen af det norrskas belåtenhet dermed; ty så väl land som folk hafva lika skaplynne, och en stor del institutioner hafva ursprungligen haft mycken likhet. Detta allt måste ingifva den tro, att man icke misstager sig, om man i allmänhet antager, att principerna i Norriges grundlag kunna och böra tagas till mönster för reformen hos oss. De äro på samma gång tidsenliga och pröfvade; och de kunna anses mera hemmastadde hos oss, än alla de nyare theorier för det representativa systemet, som andra Europeiska folk, under så många vexlingar och missöden i våra dagar, försökt. Då vi likväl sålunda äro böjde att anse de norrska storthingsoch val-formerna såsom lämpliga typer för våra egna, under den närmaste framtiden; tro vi likväl det böra noga besinnas, -Ac e