Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 januari 1849, sida 1

Tidsandans inflytande på Politiken ) Ehuru hos alla menniskor blifvit nedlagd en medfödd drift till frihet, så slumrar dock denna känsla, hvad beträffar de politiska och medborgerliga rättigheterna, hos den rå och obildade samt vaknar till klart medvetande först efter att hon uppnått en viss kulturgrad. Denna erfarenhetssats är så allmänt erkänd, att man vid blotta nämnandet af en stat med fullkomligt despotiskt styrelsesätt kan med temmelig visshet taga för afgjordt, att innebyggarne i densamma äro rå och okunnige. Häraf låter sig lätt förklara den ytterliga noggrannhet, med hvilken alla envåldsherrskare vaka öfver att från sina stater utestänga upplysningen och hvad med den eger sammanhang. Det är af mycket interesse, att, med blickarne fästade på verldshistorien, anställa betraktelser öfver det inflytande, som den succesiva utvecklingen afmenniskornas intellektuella förmögenheter tid efter annan utöfvat på staternas inre politiska förhållanden; men då en utförlig framställning häraf vida skulle öfverskrida gränsorna för en tidningsartikel, vilja vi uppehålla oss blott vid nägra få resultater af upplysningens framätskridande. De ursprungliga begreppen om konungamaktens natur, nemligen, att den var en af Gud sjelf förlänad makt och att följaktligen en undersäte hade lika sä liten rätt att granska och klandra öfverhetens handlingar, som att granska och klandra Allmaktens verldsstyrelse, blefvo, utom af regenterne sjelfve, i synnerhet understödde af den äregiriga och egennyttiga romerska hierarkien, som, gynnad af tidqsandans vankunnighet och öfvertro, hopade ofantliga rikedomar genom försäljningen af throner och aflatsbref; men då den genialiske och sanningsälskande reformatorn Luther, genom att tända den kristliga upplysningens fackla, afslöjade dessa bedrägerier, darrade Vatikanen i sina innersta grundvalar, och de s. k. Kristi stäthällare på jorden förlorade en betydlig del af sitt okristliga och onaturliga herradöme öfver samvetena och thronerna. Den friare undersökningen och granskningen af religionsdogmerna ledde äfven till en undersökning af politikens gätor. Genom att filosofera öfver menniskoslägtets upprinnelse och bestämmelse, kom man inom kort till den öfvertygelse, att alla menniskor komma fria och begåfvade med lika rättigheter ur Skaparens hand, samt att dygder och utmärkta själsförmögenheter borde bestämma individernas rang inom det borgerliga samfundet. Man undersökte, huruvida dessa egenskaper funnos hos ( Fritt, efter en utländsk tidning.