böjt det fruktade utbrottet. Man har exempel på, att rättor så undergräft stora byggnader, att de sammanstörtat. Det är fara värdt, att det i England bland de obemedlade klasserna rådande och djupt inrotade missnöjet, som både öppet och hemligt underblåses af chartisterne, en gäng kommer attt hafva samma följder, hvad beträffar den stora engelska statsbyggnaden. Måhända är dess fall tillochmed närmare, än mången anar. Så mycket är säkert, att det nyss ingångna årets blifvande tilldragelser i Frankrike, Ttalien och Tyskland komma att i högst väsendtlig mån påskynda eller fördröja detsamma. Hvad vårt fädernesland särskildt vidkommer, så hafva 1848 års stora verldshändelser på det utöfvat föga eller intet synligt inflytande. Att det dock uti ej synlig måtto rönt verkningarne af desamma, derom kan ingen med sundt förnuft begåfvad varelse tvifla. Äfven vi stå, ehuru aflägset, i förbindelse med den stora elektricitetsmachin, som arbetar i Europas hjerta. Då tiden och stunden kommer, skall det nog visa sig, att äfven vi äro mäktige af att emottaga och genomströmmas af det derifrän utgående elektriska frihetsfluidum. Ännu en sådan riksdag till, som den sistförflutna! och de inneboende hetsigheternak skola spränga den dem omgifvande hylsa af tröghet,som är en af svenska folkets arfsynder och hvilken Carl XIV Johan behagade kalla en längsamt mognande öfvertygelse.9 — Man har kallat Svenskarne Nordens Fransmän. Låtom oss visa verlden att vi förtjena denna benämning för något annat, än vår böjelse för prakt, lyx, ett artigt umgängessätt, o. s. v. Vi skola då ej synnerligen länge till fördraga, att en handfull aristokrater och hierarker trampar oss på nacken och; under pockande på sina privilegier och företrädesrättigheter, sätter sig emot alla tidsenliga förändringar i vårt föråldrade ö0000 UN.iNtt e