på hvad sätt jag rymde. IIvarje morgon sade man mig, att jag skulle arkebuseras. Men krigsrätten, som hoppades att genom täta förhör kunna afpressa mig några vigtiga bekännelser, uppsköt tiden för min afrättning. Emellertid kom den 20:de November, då jag skulle ombyta väktare. Med hvilket nöje såg jag ej, att mina nya bevakare voro italienska grenadierer! Nu såg jag den första stråle af hopp. Ni vet, att jag talar deras språk, och det blef mig derför lätt att utgifva mig för deras landsman. Samma afton, som de anländt, erhöll jag af dem en bondedrägt, och tidigt följande morgon var jag redan djupt inne i bergstrakten. Jag undvek allmänna vägar, valde de oländigaste stigar, tog nattqvarter endast hos kolare eller herdar och kom på detta sätt, den 25, sjuk och utmattad till GE