Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 december 1848, sida 1

En förbrytare. Berättelse af Augustine Chevalier. (Forts. från N:o 299.) Efter denna kraftansträngning, som kom Bastien att ångra, det han så hastigt ville lemna henne utan att säga ett ord, nedsjönk hon emot bordet, hennes barm häfde sig under täta snyftningar, och en dubbel ström af tårar framträngde under hennes ögonlock. Denna sinnesskakning, denna förtviflan, så naturlig, så utomordentlig, och hvars trivialitet till och med gjorde den skön, lättade Bastien något från den förfärliga tyngd, som tryckte hela hans väsende. IIon gråter, hon gråter! sade han, rörd och gifvande Sylvio tecken att komma tillbaka. De inträdde åter tillbaka i rummet. Sylvio stängde dörren, och Bastien gick fram till Simonla. Olyckligal det är då för detta, som du har sålt min frihet, mitt blod, min heder? ... Ja, min heder! upprepade han stolt; ty så förkastlig jag är i mina egna ögon och oaktadt fel, för hvilka jag icke ens söker ursäkta mig, har jag likväl aldrig förrådt någon; jag är ren från hvarje trolöshet, hvarje nedrighet. Vid dessa Bastiens ord, vid dessa förebråelser, som han värdigades göra henne, fick Simo