Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 december 1848, sida 1

HA—Dpi. Le e7 vetenskap, som företrädesvis gör anspråk på att få kalla sig för nationalekonomi, och hvars falska läror ofta förblandas med statsekonomiens. Efter hvad den sjelf uppgifver, är den en oframställning af de vilkor, hvarunder med bibehållande och tillvext af nationalekonomiskt sjelfbestånd hvarje enskildt må genom närings-verksamhet lofligen förvärfva, hvad han kan, och njuta hvad han I åstundar, samt staten tillika erhålla tillgångar för för nationens allmänna behof.;) Huru vackert —ss— — detta än klingar, märker man dock genast i sjelfva denna definition ngtröjan. Den princip, som genomgår hela denna lira, är sammansatt af förbud, inskränkningar och hinder för den fria verksamheten och njutningen, samt organiserad uti en sSå kallad ,lagbunden frihet, för produktionen och konsumtionen. Den kortast uttryckta och hufvudsakligaste olikheten emellan dessa förenämnde emme lärobyggnader tär, att den förra, eller den I mellan det rätta och det nyttiga, då deremot den sednare eller nationalekonomien uppdrager en skillnad emellan dessa grundbegrepp, hvarigenom efter dess åsigt mycket är i staten nyttigt, som ej är rätt, och mycket rätt, som för det allmänna ej är nyttigt. Med så diametralt olika utgångspunkter är det också tydligt, att det mål, hvartill den sednare falska läran leder, måste vara och blifva alldeles motsatt den förras. Den ena nemligen leder till folkens förening och fred, den andra till afsöndring och krig. Den ena yrkar på en naturlig och rättvis fördelning af arbetets frukter; den andra åter äflas, att på ett tillkonstladt sätt höja kapitalets och jordens afkastning. Den ena har alltid till föremål konsumenterne, såsom de, hvilka representera massan eller mängden af naI tionen — det allmänna interesset; den andra deremot blott hufvudmännen för (eller egarne af) produktionen, vare sig i agrikultur, manufaktur eller ) Ofvanstående är en citation från en i många fall örstockad nationalekonomisk skrift, eller från professor kabenii i Upsala 1829 utgifna lärobok i nationalekonomien. Uti företalet till boken säges det, att den är utgifven, i afsigt att lemna ett bidrag till nationalekonomiska kunskapers danande hos den ungdom, hvars I undervisning blifvit författaren anförtrodd, samt för att offentligen redovisa på hurudant sätt, efter hurudana grunder, han utfört sitt ombetrodda lärarekall., Besinnar man nu professor Rabenii långa lärarebana vid rikets första universitet, samt att största delen af nu tjenstgörande svenske embetsmän, och en stor del af den vetenskapligt bildade delen af nationen, hafva hämtat -måhända all sin kunskap i den offentliga ekonomien ur en sådan källa, som denna bok eller nämnde professors föreläsningar; så är det i sanning ej underligt, att vi här i landet, uti denna gren af vetandet, stå så långt efter vår tid, samt att vår lagstiftning i dithörande ämnen är allmänneligen så abderitisk. sanna statsckonomien, erkänner ingen skillnad e-