presentantförsamling, sammansatt af de i öfrigt mest stridiga intressens ombud, i fråga om moraliska principer och yttre politiska förhållanden, kan sämjas och möjligen göra eftergifter och uppoffringar; men hvad de materiela förhållandena och de inre politiska angår, får man icke af en sådan vänta något tillfredsställande resultat, och det är likväl just dessa, som genom deras inverkan på folkets välstånd utgöra grundvalen för de intellektuella krafternas utbildning. Bondeståndet har en helig pligt att i detta afseende bevaka hela allmogens rätt och bästa: och denna pligt är nu så mycket betydelsefullare, som, enligt det nya förslagets vilkor för valrätt, de nu orepresenterade, med undantag af ofrälse tjenstemannaklassen, alldeles icke komma att åtnjuta den andel de borde, samt städernas näringsidkare och stora arbetande befolkning förblifva undertryckte i sin valrätt af de rika oeh embetsmännen. Med ett ord: ?det nya valsättet kan aldrig tillfredsställa rättvisans fordringar, och den nya kammarbildningen, med första kammarens rätt att tillintetgöra den andra kammarens beslut, samt dess öfverdrifna andel i beskattningsoch anslagsfrågor, skall för det efter nödiga reformer i sina lagar, sina undervisningsanstalter, sitt skatteväsende och sin allmänna hushållning suckande svenska folket betaga allt hopp om en lyckligare framtid. Jag kan icke nog beklaga, att konstilutionsutskottets tillstyrkande kunnat tillvägabringas genom biträde af flera bondeståndets egna ledamöter i utskottet, då de således måste anses hafva biträdt utskottets vidunderliga förkiaring, att detta tillstyrkande skett, oaktadt förslaget innehåller i flerfaldiga enskilta delar stadganden, dem utskottet icke obetingadt kan godkänna. Jag kan ej fatta, hvarföre ett Rikets Ständers utskott, emot sin öfvertygelse, skall tillstyrka ett Regerings-förslag mera än hvarje annat, då utskottet har sin grundlagsenliga rätt, att i de delar det icke anser förslaget kunna godkännas, föreslå hvad som alternativt kunde och borde sättas i stillet. Då emedlertid utskottet nu underlåtit detta, kan jag ej anse nödigt att söka åstadkomma detaljförändringar i ett förslag, som i alla fall icke utan en total omarbetning synes kunna vid en blifvande riksdag antagas. Och då det förslag, som adelns och presteståndets ledamöter med den förseglade sedlens bifall åstadkommit, icke kan af detta ständ, emot hela nationens allmänna tänkesätt, ifrågasättas till antagande, måste vi vara betänkte på att sätta något annat i stället. Lyckligtvis ega vi tillfälle dertill genom det förslag, som en vår ståndsbroder i utskottet framställt och uti sin reservation, med några tidsenliga förändringar i valsättet, åberopat; och då ståndet, såsom jag förmodar, nu går att begagna den rätt, grundlagen lemnat oss, vågar jag vördsamt föreslå: — Ått ståndet, med biträdande af de åsigter, som uttalats i medbrodren Bengt Gudmundssons, utskottets utlåtande bifogade, reservation, måtte såsom sina gemensamma tankar förklara detta Forslag till rallag och till förändringar i Regeringsformen samt i Tryckfrihetsförordningen jemte den nya serskilda 6 i Regeringsformen, som han i enlighet med nämnde reservation asgisvic. Stockholm den 9 Junii 1848. Christen Andersson från Malmöhus län. Häruti instämma vi till alla delar Johan Westermark Jöns Månsson från Westerbottens län. från Malmöhus län. ( Forts.) Om Seglängen från Europa till Brasilien, Hvad man har att segla de första dagarne