heter, som visa sig för antagandet ar det förslag till ny riksdags-ordning, som Regeringen ingifvit, och jag går derföre att uppfylla denna pligt. Redan det dubbla valsättet genom omedelbara och medelbara val till andra kammaren måste i och för sig blifva en tillräcklig anledning till missnöje och misstroende hos folket, som omöjligt kan antaga, alt de för rösteller valrätten stadgade vilkor af viss förmögenhet, embetsgrad och akademiska prof m. m., kunna berättiga till så olika medborgerliga rättigheter. Men huru mycken missbelåtenhet måste icke deröfver framkallas, då allmänheten i hvarje ort skall inse, att det romedelbara valsättet lemnar en bestämd öfvervigt inom representationen i några få personers händer. Omkring 6000 omedelbart röstande, till största delen statens löntagare eller såsom innehafvare af privilegierad jord och från de drygaste skattebördorna befriade, gynnade klasser komma att på landet välja uteslutande de 50 representanterne för sig, under det att omkring 250,000 andra röstegande medborgare endast få välja på 70 representanter, samt äfven vid valen de mäktige, direkt röstande, ofta till följd af röstskalans betydliga olikhet, komma att afgöra valresultatet. Det är beklagligen sannt, att de statistiska uppgifter, som skulle lemna upplysning om de väljandes inbördes förhållande, i fråga om klass-, näringsoch egendoms-interessen m. m., icke äro tillförlitliga, ty så väl de genom representations-kommittens sammandragna tabeller, som de, hvilka under riksdagen blifvit enskildt uppgjorda deröfver, äro mycket bristfällige. Men man ser dock deraf tydligen, att missförhållandena äro stora. Vid de omedelbara valen blifver den stora jordbrukande befolkningen till den grad utesluten, att den i intet enda län kan med visshet påräkna att se sin talan föras af de sålunda valda representanterne, hvilka i de flesta väljas af en embetsmanna-pluralitet, i ett af en afgjord prest-pluralitet samt i de öfriga af embetsmännen i förening med några större egare af privilegierad jord, samt andre innehafvare af ifrån grundskatt befriad jord. Det påstås, att vid de s. k. medelbara valen, eller som ske genom elektorer, den stora jordbrukande befolkningen skulle uteslutande tillsätta de på det sättet valde representanter; men beräkningssättet af rösterne, embetsoch tjenstemäns samt alla de direkt röstandes deltagande, äfven i dessa val, tillintetgör i en stor del valkretsar denna befolkningens valrätt. Det visar sig visserligen, vid en öfverslags-beräkning, att den del af jordbrukande klassen, som nu utgör det egentliga bondeståndet, och de af nu orepresenterade, hvilka kunna blifva med det i valrätt jemförlige, skulle komma att, om de mangrannt infunne sig till valen, disponera omkring 3000 hela röster. då de öfriga folkklasserna vid dessa val endast torde kunna beräkna 12 a 13 tusen hela röster. Men om det besinnas, att dessa röster icke öfver allt i landet äro i samma förhållande fördelade, att till följd af flerfaldiga omständigheter, såsom stora gods, bruksoch fabriks-anläggningar, embetsmännens stora antal m. m. i en del af de folkrikaste länen. en öfvervägande andel af de sistnämnda rösterna infinna sig att deltaga i valen. under det att en mängd ibland de förstnämnde slerestädes sannolikt uteblifva, så kan med temlig visshet antagas, att ej mer än hälften eller 23:delar af valen i de 70 distrikten kunna utfalla till fördel för den stora skattdragande delen af jordbrukande klassen. Denna klass kommer således i en bestämd och betydlig minoritet inom andra kammaren; och desamma anledningar, som välla detta, skola nödvändigt, då försla kammaren tillsättes genom en valnämnd. tagen till. lika delar från de direkt och indirekt väljande på landet samt derjemte af de direkt väljande städerna. medföra den följd, att den jordbrukande klassen äfven i den kammaren blifver underjägset representerad. Man skulle häremot invända, att det vore orättvist att tro de sålunda valde representan2— AiAiA fr a 6