— äårets slut ligger i gralven. sjeneral Serrano har tagit i besittning de på marockanska kusten belägna Schaffarinas-öarne och gifvit dem namnen Isabella-, Konunysoch Kongressön. Madrid den 22 Jan. Espartero skall inom några dagar draga sig tillbaka till Logrono. PORTUGAL. Lissabon den 10:de Jan. Ministeren har blifvit kompletterad genom en determinerad Cabralists utnämnande till krigsminister. Costa cabral vill icke emottaga gesandtposten i Paris, utan stanna hemma för att njuta srukterna af sitt partis seger. Deputerade kammarens ledamöter voro ännu icke församlade i tillräckligt antal för att grundlagsenligt kunna fatta några beslut. I hufvudstaden skall den 8:de förefallit en soldatemöt, förorsakad af en uniformsförändring. I provinsen Beira hafva visat sig talrika guerillaband, och trupper ha blifvit utsända emot desamma. Lissabon den 12:te Jan. Costa Cabral skall afslagit en portfölj i den nya ministerem men det gör ock detsamma, de nya ministrarne äro ju alla samt och synnerligen hans kreatur! GREKLAND. Herr Piscatory lemnade Athen den S:de. för att begifva sig på sin nya post såsom Frankrikes gesandt i Madrid. OSTINDIEN. De senast i Calcutta timade fallissementerne äro följande: Smith, Cowell C:o med S0,000 (detta hus har dock åter upptagit sina besalningar och fortsätter affärerne, dock under inspektion); Hughesdon Brothers; Ewing, Aird Anderson; Lake, Hammel C:o. I en Sammankomst af Saunders. May, Fordyce Co:s (agenter för Reid, Irving C:o) kreditorer, harktillkännagifvits, att husets passiva på stället knappt utgöra 10.000 c, då deremot trattorna på Londonerhuset belöpa sig till 260,000 Å: activa anslås till 54.000 c. deribland 25,000 genast kunna realiseras. Massan är ställd under administration. Enligt privata bref från Caleutta hoppades man, att dervarande handelshus skola bättre bära återverkan af engelska salissementerne. än man i början befarade. Ön Java har hemsökts af en svär jordbäfning, som isynnerhet i Cheribon anställt betydlig förödelse. I Batavia inskränker sig den deraf försporda skadan till några sprickor å husens väggar. NEAPEL ocH SICILIEN. Då man undantager de ofsiciella notiserna från Neapel af den 18:de och 19:de Januari och desse blott så vida som de innehalla saktiska uppgifter om beviljandet af de redan omförmälta koncessionerna, finnas inga nyare tillförlitliga underrättelser från detta land. Rykten och skepparberättelser är det dock ingen brist? på. En del af dessa må nu visserligen vara öfverdrifna, men då man sammanställer desamma. synes dock resultatet blifva. att sakerna gått för langt på Sicilien, för att de nu i sista ögonblicket beviljade, på det hela taget obetydliga. koncessionerna skulle derstädes kunna återställa lugnet. kEnligt en skrifvelse i Marscillerbladet VOMvelliste? var den provisoriska regeringen sammansatt af Siciliens mest ansedde och insl,selserike män. Befolkningen visade den klokaste moderation och hade ädelmodigt skonat lifvet på enskilta soldater, som i staden qvarlemnats på sina poster, och äfvenledes skonsamt behandlat Soldaternes och officerarnes familjer. Insurgemterne iaktiaga snarare en defensiv än offensiv ställning. De hafva besatt alla portar och vid desamma planterat de kanoner dem blifvit tillsända (af hvem?) från Trapani och Catanea. Den 14:de försökte general Viale att intränga i staden och anorep Maqueda-porten. Insurgenterne läto honom nalkas: men sedan de uthällit angriparnes eld, öppnade de en mördande gevärsoch karteseh-eld. hvilken anställde en förfärlig förödelse i rovalisternes leder. Dessas kavalleri blet så oodt som förstördt. Viale mäste reITIS Jänge UPS 11111——11 A oFT MRB AT — —F net for den ärorika eran ar allas var pånyttsödelse. Palermo skall med enthusiasm rupptaga hvarje Sicilianare. som infinner sig -der beväpnad till den gemensamma sakens runderstöd och till införandet af förbättrade rinstitutioner i enlighet med framatskridandet roch Europas, Italiens och Pius IN:s vilja. Enighet, ordning. lydnad för era anförare, rakining för eganderätten lifve eder. Plundriug betraktas som högförräderi emot lan-det och bestraffas som sådant. Den som lider nöd, skall på kommunernas bekostnad rerhälla understöd. Himmelen skall bistå vär rättvisa sak. Sieilianare till vapen! — Enligt genuesiska bladet Lega Italiana håller regeringsjuntan sina rådplägningar under bar himmel. Enligt hvad besättningen å en till Neapel från Sicilien anländ ångbåt berättat, skall insurektionen spridt sig öfver hela Sicilien. I Messina skola insurgenterne vara i besittning at Fort GOnzaga. Liktidigt hade Catanca rest sig. I Palermo skola utom presterne äfven manga fruntimmer tagit en lillig del i rörelsen. En genuesisk tidning berättar, att bland dessa isynnerhet utmärkt sig hustrun till en viss Meloro, den der varit mycket verksam vid resningen i Messina. Denna amazon hade stillt sig i spetsen för en skara af öfver 500 man, hvilkas stridsbegär hon på allt sätt sökt uppelda och sjelf visat en mera än manlig djerfhet. Samma tidning vill veta, att de neapolitanska generalerne hysa föga tillit till sina trupper, hvilka med uppenbar olust och missnöje lemnat Neapel. I ett tvenne dagar sednare nummer omförmäler den från Neapel utan datum, att ännu 9 angsartyg skola sändas till Sicilien, samt att palermitanerne skulle hafva förkastat general Saucheos (Desauget?) uopmaning att gilva sig. Lord Minto, som ännu uppehåller sig i Rom, formiäles i Augsb. Allg. Zeitung den 19:de hasva erhällit depescher, enligt hvilka de neapolitanska trupper, som konungen skickat öfver till Sicilien icke landstigit i hamnen (såsom 7. des Uebats uppgifvit), utan på något afstand från siaden. Lid ångbatens afgang, hvilken den 17:de med depescherne lemnat Palermo, lagade man sig i ordning till att begynna kampen. J. des Yöbats, som för öfrigt är nog oförskämd att prisa kung Ferdinand för fasthet, förmäler, att Palermo den 16:de redan blifvit beskjutet 48 timmar. zuligt hvad ilera olika berättelser gisva vid handen visa engelsmännen sympatlliier för insurgenterne. Så t. ex. heter det att engelska konsuln genom sina reklamationer, hvilka erhallit dubbel vigt genom tvenne engelska krigsskepps närvaro, afhällit kommendanten a Castallamare ifrån att bombardera staden. Ja, dei till och med påstås, att befälhafvarne å bemilte fartyg gåfvo kommendanten att förstå. alt. derest han bombarderade staten, skulle de ä sin sida beskjuta fästningen. Äfven skola gevär blifvit fördelte från dessa fartyg. Pafven försäkras hafva förklarat, det han ej r11 4KA 242— MU PFRAIAP tilläte nagra främmande trupper taga genom sina stater. (Se gardagsnumret!) LOMBARDIET. En advokat Manin i Venedig spelar en stor rolf bland de liberale i Lombardiet. Ilan har för centra-congregationen i venetianska provinserna. liksom advokaten Nuzari i Milano för de milanesiska provinsernas central-congregation. uppsatt dess till kejsaren ställda andraganden om reformers införande. Venetianernes önskningar äro vidare bestämdare än Milanesernes och gå ut derpå. att österrikiska Italien måtte bli ett eget rike för sig sjelf med en vicekonung, som endast lydde omedelbarligen under kejsaren sjelf, en egen författning, egen arme och endast infödde embetsmin och derjemte få tillgodonjuta samma tryckfrihet som påfven beviljat kyrkostaten. Manin skall nyligen blifvit kallad till generalpolisdircktören i Venedig, hvilken visat sig 2 22 fill hannin voeffta! annat följande rätt allvarsamma ord: Ilvari rlåg alltid den stora orsaken till revolutionerne? beri. att de makthafvande klasserna blefvo ovärdiga makten. Kännen J icke, att uropas mark darrar på nytt och att stormen rär på horizonten? Villen J läta öfverraska ver af den? Faran är stor, besvär densamma med kraft och ändra, för att kunna det, regeringens anda: ty denna anda för er till aferunden. Billault visade huru ministeren endast genom korruption förvärfvat och bibehåller den majoritet, på hvilken hon stödjer sig och af hvilken hon skryter så mycket. Lamartine framhöll huru den i italienska frågan gjort gemensam sak med Osterrike, absolutismens representant. När det kom till voteringarne. segrade dock ministeren, och redan äro 5 paragrafer af adressen antagna. Iluru det är, lär imellertid ändå Ludvig Philip blifvit uppskrämd för sin dynastis bestånd och för den är han nog färdig att uppoffra alia verldens ministerer. Den 28:de hade hrr Molc, Maclaliret, Billault och Passy tvenne timmars konferens med kungen, och äfven general Lamoriciere har samma dag med honom haft en kingre sammankomst. I följd häraf talas det allmänt om ministerens snara upplösning, och stora vad äro ingängna, att (iuizot och konsorter ej hälla sig till den 1:ste Mars. Det bör dock ej eller lemnas oanmärkt, att kabinettet påstäs dagen tillförene hafva sysselsatt sig med sammansättningen af ett regentskapsräd. Abd-el-Kader väntas i Paris, hvarifrån han sannolikligen kommer att skickas till Bourges eller Tours, för att bo der med sin familj, naturligtvis under behörig uppsigt! Comnierce tror, att England skall begagna sig af de sicilianska händelserna till utvidgande af sitt inflytande i Medelhafvet. SCHWEITZ. Schweitz har indirekte redan besvarat stormakternes förnärmande not, i det edsförbundsförsamlingens president Ochsenbein ett par da: gar efter inhändigandet af bemilte not till ar mån utfärdat en proklamation, i hvilket blant andra förekomma följande kraftiga yttranden Kanslun, att Schweitz ar en nation och ati den. nast Gud, har sig sjelf att tacka för si oafhångighet, har blifvit djupare an någonsin i följd af det vunna medvetandet, att det sjel besitter medel att försvara denna dyrbara egen dom, rilkoret för dess tillvaro. — Undel skydd af den befaslade freden han Schweit: arbeta på fullkomnandel af sina stutsinrätt ningar. — Om, emot förväntan, en yt tre eller inre fiende skulle försöka, at stora denna fred, så veten J edsför bundni landtvärnsman! att ånyo resa er och lillintet göra dess anslag ..... Sir Stratford Canning har lemnat Schweitz Den päsliga numtien har blifvit rapellerad och hans efterträdare är redan ankommen til Luzern. rversterna Ziegler. Donat och Burkhard hafva erhållit sina afsked. I kanton Schwytz har pluraliteten förkasta ett i liberal anda uppgjordt förslag till en nm författning. —— — — ENBSEEUGELN NVÄEIELEEL. Från Stockholu. — Odert Gripenberg från Finland, f. d. löjt nant i svensk tjenst. uppfinnare af en i Eng land patenterad såningsmaschin, har här Stockholm aslidit sistl. Lördag; vid 60 år alder. — Kongl. styrelsen öfver fängelser och ar betsinrättningar i riket har till efterrättels tills vidare bestämt arbetsorten för strafi fångar och andra till allmänt arbete förfalln personer på följande sätt, nemligen: 1:o. Likstidsfångar af mankön från Malmö hus län intagas å Landskrona fästning, frå Christianstads å Christianstads. från Gottlands Blekinge och Calmar län å Carlskrona oc från Stockholms stad. samt öfriga länen