Långholmen här i staden. 4:o. Sistnämnde slags fångar af qvinkön intagas samtliga i strafloch arbetsfängelset å Norrmalm här i Stockholm. 5:0. Fullt arbetsföre manspersoner. för bristande försvar dömde till allmänt arbete, böra försändas från Stockholms stad och län, samt Upsala, Gefleborgs, Vester-Norrlands. Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens län till allmänna arbetsfängelset på Långholmen, och från Blekinge län aflemnas till kronoarbetskompagnierna i Carlskrona och på Kungsholms fästning, så vidt utrymmet der medgifver deras emottagande. men i annat fall till Kronoarbetskompagnlerna å Carlsborg, samt från öfriga länen jemväl till sistnämnde kronoarbetskompagnier afsändas. 6:0. Mindre arbetsföre manspersoner, för bristande försvar dömda till allmänt arbete, afsändas från Stockholms stad och fran rikets samtliga län till allmänna arbetsfängelset å Långholmen. 7:o. Ovinspersoner, för bristande försvar dömda till allmänt arbete, från Stockholms stad och län, Upsala, Westmanlands, Orebro, Stora Kopparbergs, Gefleborgs, Wester-Norrlands, Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens län intagas på allmänna arbetsfängelset a Norrmalm härstädes, men försändas fran Nyköpings, Linköpings, Calmar och (iottlands län till allmänna arbetsfängelset i Norrköping och frän rikets öfriga län till allmänna arbetsfängelset i Götheborg. 8. Alla bekännelsefångar och sådana straslfångar, hvilka enligt utslagets lydelse böra under sörre eller mindre del af strafftiden i cell förvaras, försändas, om de äro af mankön, till strasloch arbetsfängelset å Längholmen, och af qvinkön till strasloch arbetsfängelset å Norrmalm härstädes. 9:0. Det manskap, som ifrån värfvade regementerna utstrykes, för att vid kronoarbetskorpsen uttjena ingången kapitulation, bör för sådant ändamål afsändas till nämnde korps soldatklass eller första niet, som är förlagdt vid Strömsholms kanal i Westmanland; varande chefens för detta kompagnuie adress för närvarande: Köping och Sembta. — k. N. har, genom bref till kommersekollegium af d. 28 Sistl. December, förklarat, att Preussiska och andra främmande nationers fartyg, som genom reciprocitets-traktater med Sverige äro ställda i lika förhällande med Preussens, skola i afseende på skeppsklarerare-arfvodes erläggande vara berättigade till åtnjutande af fullkomlig likhet med Svenska fartyg, så att skeppsklarerare för de i H5 5, 6 och 7 af kgl. förordningen den II:te Mars 1748 upptagna förrättningar endast ega i ett för allt uppbära arfvode efter den taxa, Kel. förklaringen af d. 11:te Dec. 1761 bestämmer för Svenska fartyg, och att fartygen ej heller må vara underkastade den genom nämnda förklaring utländska fartyg ålagda skyldighet att i de hamnar, der skeppsklarerare icke finnas anställde, till stadens kassa betala det fastställda skeppsklarerarearfvotet. (de B.: AA STR — — ———— åg E Er S bD Å ( E: N. Den af riksdagsfullmäktigen Sven Ileurlin från kronobergs län i bondeståndet väckta fråga om anställandet af åtal mot Dagl. Allehandas ansvarige utgifvare för en i bem. tidning influten artikel, som ansetts vara förnärmande för nämnde riksständ, har i dess d. 2:dre d:s hållna plenum genom votering så utfallit, att det med 56 röster mot 36 beslöts, att allt päyrkande af åtal denna sak skulle förfalla och endast ståndots ogillande af skrifsättet och syftningen i artikeln för den 21:ste Jan. d. å. uttryckas. Emot detta pluralitetens beslut reserverade sig Sven Heurlin och Sven Isaksson från kalmare län. — Den 31:ste i f. m. lärer i Bevillningsutskottets ena afdelning. som sysselsätter sig med tullärenderna, förevarit en ganska lillig debatt angående tullen på bomullsgarn. hvilken kronoarbetskompagmäåtte nedsättas till 2 1)9 Sk., hvilket med öfriga afgifter är högre, än den tyska tullföreningens taxa upptager för samma artikel. Med anledning häraf begärde hr grosshandl. Bergman från Götheborg, som är delegare i det nu der under anläggning varande stora nya spinneriet och tillika riksdagsman för Götheborg — ett par dagar derefter i borgareståndet att framdeles få besvara hr Hjertas anförande. Derefter förekom saken, såsom vi nämnde, i utskottets tullafdelning, och slutades så, att bomullspinnerierna lära lyckats erhålla tillstyrkan å en tull af 4 sk. b:ko, hvilket med tillagda afgifter af tolag. handelsoch sjösartsafgift. samt vågoch stämpelpenningar, uppgår till nära dubbla beloppet af den tyska föreningens taxa, som är 3 Thaler per centner om 110 c. Det är bekant, att bomullsspinnerierna i Tyskland jemväl sökt få tullen der ökad, men att detta ej lyckats dem, emedan väfvarne protesterat deremot och visat att de skulle lida deraf. Imellertid ökas bomullsspinnerierna isTyskland beständigt, äfven med den nuvarande tullen, hvilket visar, att näringen i allt fall är fördelaktig. 4 skillingars tull med tilläggen skulle göra nära 6 Thaler per centner. Blir denna tull fastställd, så skall det blifva märkvärdigt att se, huru de svenska väfverierna och husslöjden kunna berga sig. Kongl. Maj:ts förslag till lag om altiebolag: 1. De, som vilja ingå aktiebolag, bestående af lotter, ställda på innehafvaren eller på viss man, och åstunda alt försäkra sig om tillgodonjutande af de rättigheter, som S5 10 och 11 omförmäla, samt denna lag eljest medgifver, begären Konungens stadfästelse af bolagets ordning. Konungen pröfvar bolagsordningens öfverensstämmelse med denna lag, samt om och huruvida derutöfver, med afseende på vidden och beskaffenheten af bolagets rörelse, särskilda bestämmelser må erfordras, vare sig angaende säkerhet för fullgörande af delegares förbindelsor, om tillsyn å gilna föreskrifters behöriga iakttagande eller i annat syftemål. Finner Konungen skäl, att den sökta stadfästelsen mediela, varden bolagsordningen och Konungens beslut företedde hos rådsturvurätt eller häradsrätt i den ort, der bolagets styrelse enligt bolagsordningen har sitt säte. Kätten intage innehållet deraf fullständigt i sitt protokoll och läte underrättelse om bolaget, på detsammas bekostnad, i allmänna tidningarna införas, derest ej, efter Konungens förordnande, allmän kungörelse i ämnet blifvit utfärdad. Förändringen af bolagsordningen ege ej giltighet, med mindre den varder af Konungen Stadfästad; och vare om anmälan hos rätten af den förändring, lag som nyss sagdt är. Uti bolagsordningen skall uppgifvas den benämning, hvarunder bolaget sin rörelse drifver; och skall benämningen utmärka bolagets egenskap af aktiebolag. Bolagsordningen innehålle uppgift om den ort, der volagets styrelse har sitt site. Genom bolagsordningen bestämmes, huru aktierna hos bolagets styrelse inregistreras, och huru skeende förändringar i aktierätten antecknas. 5. Delegaro, som ej till fullo inbetalt på honou belöpande andel i teckningssumman. skall, för hvad å hans low är oguldet, afgifva sin skriftliga förbindelse, inom viss i bolagsordningen utsatt tid; och må den förbindelse, innan den är fullgjord, icke alerställas med mindre utbyte sker, efter thy bolagsordningen härom bestämmer, eller ock sådant fall inträffar, att återfåendet är, i öfverstämmelse med 6 medsgifvet. och skall förthy å betalningsskyldigheten afi gifven skriftlig förbindelse icke i detta fall återställas förr, än sagde tid förflutit. NS 7. För bolag, hvars aktier ställas till viss man, bör bolagsordningen innefatta föreskrift, huruvida den, som genom öfverlåtelse, arf eller på annat sätt blifvit delegares rättsinnehafvare må, efter skedd anmälan, inträda i bolaget. eller om han är skyldig, att, efter aktiens inbetalda belopp, eller annan grund, för aktien taga lösen. 8. Bolaget välje sysslomän, en eller flera. att utgöra bolagets styrelse, för de företag, hvarom bolaget sig förenat, samt att å bolagets vägnar tala och svara. Alla skriftliga arhandlingar, som bolagsstyrelsen för bolaget ingår, skola undertecknas a bolagets vägnar, och med utsättande af dess antagna benämning, vid äfventyr, att eljest styrelsens ledamöter, som afhandlingen underskrifva. skola för fullgörande af bolagets derpå grundade förbindelse ansvara såsom för egen skuld. en för alla och alla för en. i 9. Innan bolaget upplöses och alla dess gällande skulder blifvit godtgjorda, må icke bolaget af tillgångarne göra vidare utdelning emellan bolagsmännen, än att, enligt sista bokslut, och det ej äldre än för nästföregående ar, öfverskott finnes, i visst förhållande till teckningssumman, hvilket bolagsordningen bestämmer. Medlemmar af styrelsen eller bolaget, hvilka i något häremot stridande beslut deltaga, varen, i händelse af brist hos bolaget, skyldige ansvara en för alla och alla för en för återbäring af hvad för mycket utdeldt blifvit. Varen ock alltid medlemmar af Sstvrelsen eller bolaget, hvilka i annan måtto öfverträda den af Konungen stadfästade ordning, skyldige ersätta all genom sådan öfverträdelse uppkommande skada, en för alla ock alla för en. 10. Utom i de fall, hvarom här ofvan stadgas, skola aktie-egare, hvilkas bolagsordning blifvit stadfästad af Konungen och efter I hos rätten anmäld, ej vara förbunden till ansvar för bolagets skulder med mera. än en hvar insatt eller åtagit sig att insätta. derest de icke till vidare ansvarighet sig särskildt utfäst. Upplöses aktiebolag, som efter 1 kungjordt varit, ege bolaget rätt att årsstämning å borgenärerne söka, såsom i konkurslagen Säges. N 12. Bolaget vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda i lag stadgas, lydande under allmän underrätt i orten, der bolagets styrelse enligt bolagsordningen har sitt säte. Fråga om afträdande af bolagets egendom till konkurs, eller om ärsstämning å dess borgenärer, skall ock, oberoende af bolagsmännens stånd och hemvist, tillkomma rådstufvurätt eller häradsrätt i den ort, hvarom nu sagdt är. Träder aktiebolag i verksamhet, utan att hafva erhallit sadan stadfästelse. som i 1 sägs, stände hvar, som imellertid å det bolags vägnar förbindelse ingår, derföre i personlig ansvarighet till fordringsegaren, såsom för annan sin förbindelse efter allmän lag. N 14. a Om bolag, hvilka bedrifva bankrörrelse med egna tryckta eller graverade förbindelser, stadgas särskildt. 15. Denna lag skall vara till efterlefnad gällande fran och med den 1:ste Januari 1849. Den afser icke rättsförhållanden, som derförinnan uppkommit. A— ——— C e Å HU E2 kå cb kå C. Privatbankens öppnande har icke varit utan inslytande på räntefoten. Så t. ex. har sparbanken beslutat att för 6 04 lån å varor aen