KORRESPONDENS. EStockholm d. 1:ste Febr. 1848. Bland de mest riksvärdande, ifall man icke vill säga riksförstörande ämnen för regeringens omsorger, är naturligtvis bränvinet. Den kungliga propositionen derom grundar sig på en särskildt för ämnet tllförordnad kommittes betänkande. hlärvill var det icke nog att propositionen på vanligt sätt innehöll en resume af detta betänkande; det ansägs äfven nödvändigt att få detta allmänheten särskildt meddelad, hvilket också, efter motion af grefve Uqgylas, blef beslutadt inom ridderskapet och adeln. Det är i hufvudsaken rätt beklagligt för nykterhetens vänner, eller åtminstone, och det som mera är, för fylleriets fiender, att beskattningen blifvit föreslagen så stegrad, att sannolikt upptäckten af denna skatts begagnande till guldgrufva kommer att motväga framtida konsequenta åtgärder mot bränvinspesten. Gustaf Ill:s sintlighet kan säledes komma att åter lefva upp i värt sinanslif; i stället för att man borde, såsom en viss nykterhetsförening så vackert uttryckte sig, omed lara och efterdöme bevisa fylleriets förderslighet.a Man har tänkt sig bränvinsbränningen böra delas i två hufvudklasser — den gamla indelningen sabriksbränning och husbehofsbränning; men i verkställigheten skulle den få slera beskattnings-kategorier, efter olika konstiga apparater. Vetenskaps-akademiens teknologiska professor, Hr Pasch, föreslog ett beskatiningssätt efter storleken af pannornas uppvärmningsytor, till hvilka, enligt en sednare konstaterad erfarenhet, afdunstningsytorna stå i en bestämd proportion. Den methoden lärer likväl föresallit alldeles för ny och krånglig, så att den icke af pluraliteten i kommiucen bifölls. Den är likväl högst enkel, så att beräkningen kan göras af hvilken som helst. Baron A. Raab deremot ville hafva beskattningen efter de preussiska, danska, m. fl. methoderna, så att mäskekarens rymd blefve taxerad. Pluraliteten gaf ett förslag, som är uttänkt i tillämpning en detail såsom af särskilda tabeller utvisas: och den kungliga propositionen har upptagit denna åsigt. Bland märkvärdiga bisaker härvid har kommitteen anfört bevis, huru vådlig lagstiftningen är i sådana fall. der kontrollen icke är säher. Man hade i Danmark icke längesedan sått aning om synnerligen tätt förekommande, ehuru icke inför domstol beifrade öfverträdelser af bränvins-brännings-författningarne. Det beslöts då, att alla, som visste sådan synd med sig skulle, inom viss tid, strafflöst få angifva sig sjelfve. Då kommo elfva tusende pannor i dagen! Det är ju ett slående bevis på den oerhörda vådan af att lagstifta 1:0 nyckfullt och emot natur och opinion; samt den förstärkta vådan, så snart man 2:do ej har medel att utöfva en kontroll öfver lagbudets efterlefnad. Det vore i hög grad önskligt att sådana exempel kunde verka något på oss i det ögonblick vi snart gå att lagstifta öfver handeln med utländningenh en lagstiftning, som kan hafva så vådliga följder för nationens moralitet, när bestämningarne göras — så som nyss anmärktes — i strid med naturen och ett folks opinion. NN C-CTTLA Percka. Då detta blott under loppet af några få är, ech det förnämligast i England, kända material, som mycket liknar kautschuk, men i många hänseenden öfverträskar detsamma, utan tvifvel kommer att spela en stor roll inom det industriella och tekniska området, torde följande upplysningar, rörande detsamma, för mänga al vara läsare icke vara utan interesse: Gutta Percha (uttalas Pertscha, eller Pertia) ett från Ostindien till Europa öfverfördt 32 8: 2 — ( H A2 AA id 2 33 .2 LJ den förste, som år 1842 fästade uppmärksamheten på detta material, hvilket han Sag innebyggarne på nyssnämnde ö använda till ätskilliga bohagsting, såsom till skaft på sina yxor, hackor, knifvar, 0. s. v. De egenskaper, som hos det förefunnos, öfverraskade honom och han förskaffade sig fördenskull några prof deraf, hvilka han påföljande året sände till England, der man snart kom under fund med dess stora användbarhet till en mängd saker, hvilket äter föranledde flera beställningar, rön och efterforskningar. Nu visade det sig snart, att ifragavarande råämne icke, såsom man först hade förmodat, erhålles af nåzot af de trädslag, af hvilka man hemtar kautschuk, eller gummi elasticum. utan att det trädslag, hvaraf det vanns, tillhörde sapotaceernas slägte Bassia. Dock gifves det åtskilliga andra träd, af hvilka man erhåller en, gummi percha mer eller mindre liknande substans, t. ex. Aciwos sapota, hvaraf man hemtar den 8. k. Gutta Girk. Detta slags träd har dock röda blommor och bär en sar, oätbar frukt, då deremot irrågavarande träd har hvita blommor, som efterföljas af en söt. njutbar frukt. Pa det malayiska språket kallas det träd, hvaraf gutta percha hemtas, Tuban; hvadan man ock stindom benämner produkten af detsamma Gutia Tuban. Montgomery har uppgifvit, att Tubanträd blifvit fällde, hvilkas saf-ringarutvisat en ålder af från 10 till 100 år. ba det uppnått en ålder af mellan 50 och 100 ar har stammen nere vid roten en diameter af 3 till 4 fot. Det finnes icke allenast på Singapore, utan äfven på Borneo och halsön Malacka samt troligtvis äfven på mångfaldiga andra ställen, såsom t. ex. på den mängd smärre var, som ligga i närheten af sundet vid Malacka. Från China har till Frankrike blifvit intord en stags kåda (Gummi Cilania) som, enligt SoupLviran-, är identisk med Gutta Percha; men skiljer sig från denna förmedelst en egendomlig lukt, hvilken liknar den af gammal ost, hvaremot den resinösa substans, som blifvit införd till England och bär sistbem. namn, nästan är aildeles luktlös. Infödingarne på Singapore hafva hitintills icke satt synnerligen högt varde på det förträffliga trädslag, af hvilket Cutta Percha hemtas; hvadan de, i stallet för au göra en inskärning i trädet och salunda aftappa saften. liksom man här i Norden gör, när man vill samla björklake, fälla detsamma och upphemta saften i trägformiga kärl, i hvilka den snart till följe af luftens inverkan stelnar och blir hård. Den liknar i detta tillstånd trädstycken, sådana som man förestaller sig dessa skulle vara, om de kunde kokas mjuka. Till färgen stöter det ömsom i gult, ömsom i rödt, ömsom i blätt med gröna strimmor, i synnerhet på ytan; men denna färgskiftning härrör egentligen från en mängd deri förekommande främmande ämnen, fran hvilka det befrias, om man knådar det i kokande vatten. Massan erhåller då ett ogenomsigtigt. orent hvitt utseende, är utan smak och nästan utan lukt. För känseln liknar den fint läder och emottager näppeligen något intryck om man med nageln trycker på detsamma. Den är i yttersta grad seg, men icke på langt när så spänstig, som gummi elasticum. Vid vanlig temperatur är den härd, och i form af tunna skifvor böjlig som mjukt horn. Vid ökad värma blir den både mera böjlig och mera elaStisk. intill dess den i kokande vatten blir alldeles mjuk och läter forma sig som ler eller vax. Vid afkylningen stelnar den med bibehållande af den form. som den i det mjuka tiflståndleet erhållit, och de är just denna märkvärdiga egenskah. som gör den i sämanga afseenden användbar och uyttig. llärtill kommer vidare, att det sjeif lemmar sitt SammanföooninosneEdel: tv Här tvenne stycken fetta de sig till en enda massa. I följd af denna dess förträffliga egenskap, går vid bearbetningen af denna substans icke det ringaste förloradt. Guta Percha upplöses icke J vatten, men genomtränges deraf, dock icke så mycket som läder. Icke eller kan den upplösas i alkohol; men deremot i alla slags etheriska oljor, i synnerhet i terpentinolja, som synes vara dess mest lämpliga upplösningsmedel. I koncentrerad svafvelsyra förkolas den småhingom. och salpetersyra (skedvatten) iuverkar på den långsamt och förvandlar den till en gul, kädaktig massa. Gulia Percha är något låtlare, än vatten, och något tyngre, än kauischuk. Förhållandet 1 Ä mellan vatten, (iutta Percha och autse . eller i elastic up oc onom oguk, eller gummi elasticum, är som 100; kemien och teknologien äro nu som bäst sysselsatte med att undersöka alla de förträslliga egenskaper, denna substans eger. kesultatet af dessa undersökningar komma nos att i sinom tid blifva synliga, och vi skole d dertill återkomma. Här på platsen hafva vi ej sett det annonseradt till salu hos mer än en enda haudlande, neml. Hrr M. S. Kobbs söner. I Köpenhamn utgör det redan en handelsartikel. som försäljes på flera ställen, bland andra hos thehandlaren Hr E. Aagaord,Pilestreede N:o 118. i form af skifvor af ungefär en linies tjocklek. til ett pris af 2 Rdr 36 sk. rgs skålpundet. I detta tillstånd liknar det sulläder, hvartill det äfven förträfflligt passar; men är i detta tillstånd nagot mjukare, än man finner det vara efter aut hafva blifvit behandlade i varmt vatten. RASAR — — — — — . UFRIKES NVILIEIEEE. ENGLAND. London den 25:te Jan. Handelskammaren i Manchester har enhälligt beslutat, att yelitionen om fortfarande tulifrihet för spanmål, så alt the sliding scale icke åter skulle komma att träda i kraft den 1:ste Mars. Herr Bichard Cobden har i ett bref förklarat sig emot härens tillärnade förstärkning. Unga Irlands ultras hafva nu helt och hållet skiljt sig från den mera moderata delen ar detta parti och i Umted frislunen skaffat sig en egen organ för sina äsigter. Bemälte blad är till sina tendenser revolutionärt, ty folket uppmanas i detsamma att beväpna sig och öfva sig i vapen, ty lagen och förfatiningen i Island voro endast bla dunster: hvarken puriamentet eller regeringen förmådde hjelpa. utan folket måste försöka att hjelpa sig sjeif. London den 28:d Jan. Judarne tro sig hafva goda apparencer att pärerne skola äfven antaga emancipationsbillen. — Regeringen vidtager storartade anstalter för räddandet af den expedition, som under Sir John Franklins besäl för trenne år sedan afgick till norra ishafvet och derifrån ej ännu återkommit. — En engelsk konsul har blifvit utnämnd i Abyssinien. — Times vill från Schweitz hafva bekommit den notisen. att edsförbundsförsamlingen visar sig benägen att följa Sir Stratford Cannings råd. Men ville stormakterna vidtaga tvangsätgärder emot Schweitz. så vore schweitzarne beslutne att inbryta i Lombardiet med en stor här. — I Liverpool ha Croofis (C:o stoppat; passiva skola vara obetydliga. — Från Ostindien ingångna enskilta bref bekräfta den förut yttrade förmodan, att tingens komerriella lige i Calcutta antagit en mindre ogyunsam gestalt. an man i början befarade. RYSSLAND. sieneralmajoren farst Jtalinski. grefve Sonrarot-lÄnIni-shi. hår blifvit utnämnd att tills vidare vara generalguvernör i Östersjöprovinserna. Den förre generalguvernören. gencral 7 I4 e I Af . 22