Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 december 1847, sida 1

Politiska partier. III. Konflikten m lUan de olika partierna låter sig förnimma så väl i den allmanna opinionen och genom dess organer, som i ett lands politiska institutioner, synnerligast i dess natioaalrepresentation. Ölverbufvud taget mäste nationalörsamlingen i en konstlitusionell stat betraktas såsom den allmänna opinionens eller det politiska lolklifvets egen albild. Likväl framträder icke der brytningen emellan partierna lika hästigtal hvatje sak, som bringas ä bane, — i mången kan man tillochmed icke varseblilva någon partisöndring — ty eburu oppositionspartiet alltid strälfvar mot ett mal: att astadkomma en bufvudförändring i ministeren, kommer det dock alltid att gilvas en mängd saker, som dels åro likgiltiga, dels af en sådan beskaffevbet, att de icke kunna gifva anledning till nagra tvister. Hvad sådana fall beträffar, måste alltså partierna antingen vara ense, eller ock ett af dem intaga en passiv position. I allt väsendtligt äter, ialla de fall, der fråga uppstär om förverkligande af politiska g2runadgatser, eller om bevis på fortroende till minisseren, maste partisondringen skarpt framtråda och de olika interessena tydligt särshilja sig från byarandra. är demokratien den osvervågande, så maste alltid en styrelse eller en minister, som arbetar i motsatt ristning, komma i ett skeft sorbhallande till staten, emedan: den har opinionen emot sig och saknar pluralitetens eller allmänhetens sortroende. Väl kan en sådan styrelse eller minister, så framt den icke sjelf inser det falska i sin ställning och dess hämmande inflytande på statslifvets framåtskridande, ännu till en tid, i följd al demokratiens moderation, hälla sig uppe; men det tillstånd, i hvilket statssamlundets funktioner och politiska tillvaro råka, når ministeren tepresenterar en minoritet, är dock sa onaturligt, all en regering, eller en korporation af ministrar, icke kunna verka och arbeta med någon framgång, hvilket allenast kan ske då, når styrelsen arbetar såsom en organ för den allmänna viljan. Stalssamsundets styrka ligger i det allmänna, i det, som en sornustig pluralitet vill. Den styrelse, som söker motarbeta allmän-viljan, verkar hämmande och förlamande på alla stalsorganismens funktioner, i stället sor att pasbynda och underlätta desamme. MNotpartiet maste , for för. att tillvägabringa de nödiga reformerna, s(orst besegra alla de svårigheter, som mota desamma från ett håll, der man minst borde vänta dem, nemligen Ifrån deras sida, hvilkaszkall och pligt det i främsta rummet är att sorja för statens väl, att leda och understödja solkviljan. Foljderna bäraf inses lätt. De hafva nyss af oss blifvit omformålte. Welcker bar i en afhandling om asystemalisk oppositiono i korthet klassisicerat de saker, under hvilkas bandlåggande i en nalionalförsamliag det icke gerna kan uppstå någon fråga om parsisondring. Deana klassifikation anse vi oss hå nedan bora meddela, så mycket bellre, sam man sir oe från den konservativa sidan bor yltras alten konseqvent opposition är ett oting, atldenstund det icke kan opponeras emot allt. Haltlösheten af ett dylikt pasiaende faller at sig sjell i ogonen, Här, sasom hår, toremalet betraktas principenligt och med en smula olverblick. Den Welckerska klassisikationen lyder som soljer: al) Alla så kallade neutrala spörsmål, vid hvilka fråga endast kon aypsta om förballningsreglornas tekniska åndamalsenlighet i allmänhet och hvarvid icke den politiska tendensen eller partiernas hufvudinteresse komma med i spelet. Här röstar en hvar antingen på grund af sin egen sakkännedom, eller i sorlitande på en medrepresentant, utan alseende på något parti. 2) Alla matt och seg, som landets ära och säkerhet gora oundvikligen nödvändiga; och 3) Alia sadana, som thronens anseende och ära krasva. 5 I England ser man också understundom, uti — n;—— ————