Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 december 1847, sida 1

bå aår hans sormålving sramdeles komme i sråga. IT Medan. de berättigade tänka och handla för sig, göra vära liduiogar på samma sålt. Aftonbladet och Tiden skulle väl lyckas vara slupunterne i. den politiska holarisationen; men de äro det icke. hada utgöra egentligen endast en salvelse för sina respektive parlier. Snarare hunde man säga, all Dagligt Allehanda borde betraktas såsom liberalismens härv förkämpe iwen den for:e redaktören, som onekligen sett redligt sramemot ett bestämdt mål, bar halt mänga relationer och deraf följande skonsambetsbeyekelser. Ant nan likväl gån frimodigt pi, har man bäst sett al hans sednare numror, och sist i dagens proklamation i anledning af Aftonbladets artikel om royautgen. Men det gamla D. Allehanda försvinner snart, och man bar ånnu set: alltsor litet af den nye redaktörens uthållighet, för att derpå kunna bygga några beståmd sorhoppniogar. Lofven är alltid god; men hälslen är ännu bättre. Hvad åler hetrålfar Aftonbladet, så kommer nog dess redaktion, att, om Jag känner den rätt, i tid se sig om elter buvdslörvanter och medhall. Det hommer snart att visa siz, huruvida det sednaste Dagligt Allenanda kan värja sig emot en sådan sidoinslytesse. Såridt sådant skulle så eissas af de personer, al hvilka redaktionen af D. Allebanda nu blivit sammansatt, så skulle man väl icke få vänta sig någon amalgamä: tiou? emellan de bada nygatornas styrelser och nationalitet; iy signalurerne W. B. och S. utmärka, ehuru hogef olika petsonligheter de annars åro, åtminstone en gemensam egenskap 1os deras 14:P. egare, ucmt. den ov vara i hog grod envöL-a, Cen hanske äfven något vålmycker langsinnla, oen då har Å. B ingen una allenhel alt vänta. Detta är val Just icke nagot lostal osver de båda signammiefnes exare, men saken lärer imedlertid verkligen lorhalla sig så. Signa luren D. är, oakltadt sia kända håftighet, afdrig hälsk, och dessutom sjelfstandigare. än man i allmänhet tror. Man olvertolaer hononi iche på hatakterssidan; skall man något med honom uträtta, måste man olverbevisa honom. — kanske bora dessa uppgifter modifieras, Men åhminstone domer allmänna opinionen så, som här är sagdt, om de ifrågavarande Pbersonerne. DaglÅllehanda-lUnfvudtedaktoteus harakieristik är sorut uppgitven i AÅH:onbladet, valsorijent, sördelak ligt, så vidt man hittills nagos vet Om LonomVal om han kan intaga en sjellståndis och stark position! I hans nändler hvilar i detta ogonblick vågskalen. I bans blad mäste striden om lramskrijande eller lillbokagåenne utkämpas. Åuun en gång, väl oss om ban förstår den hoga bestämmelse, som ögonblickets vigt, nu mer bu någonsio, uppdragit för en redligt sinnad publicist i var nutvudstad! Den rena politikens ode inhemtas häst af reptesentations-kourmitttens arhete, dettas srukter och ascukternas slulliga begagnonle — sy att när Regeringen afskickade hela lunstan till slanden, lades den till handlingarne, vaktade en och annan löslig protest al personer, hvikha, aels of menloshel och dels al spegeltäkteri pastodo, att det hungliga meddelandet borde remitteras till konstiturians ufskottet. Nu deres mol är saken — ofelbart ester Regeringens egen önskan — förhlarad för dod, ocn dermed Hhälver den politiska resormen en ända, sasom strädöd, (y så är det meningen med allt, hvad som förråder verkligt Pätionligt lif. — Sadant kan likväl. soranleda till sett extra ppva-knande em annan gäng; men sadant hör still lromtidendet år nog om man kan få lyst för det nårvarande, Tull(vågan har redan kommit ti stånderne och fått sjn behöriga remiss till beviliningsusskottet; der får nu Regeringen en god alledare för berserkeriet å ömse sidor, sa ant ögon och sjnnen vål vändas ifran politiken, Man skalf såhert med mycken uppbyggelse få höra t. ex, brr anhaAm DDA KT Ars sd