Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 november 1847, sida 1

mig i trakten, närmare undersöka värmegraden al åtskilliga bland dessa källor, och en aktad vetenskapsman, Herr professor Heis, beredde mig dertill ett onskadt tillfälle. De flesta af dessa varma källor finnas uti den omkring 5000 steg från Aachen belägna försladen Burtscheid, och äro ganska mänga. Hela trakten är, som man utan svårighet föreställer sig, vulkanisk, det vill säga, djupt i jordens sköte berrskar en hetta, som ger vatinet den vårme, hvaraf det karakteriseras. — Sjelfva hulvudkällan, som lemner vatten äl dem, man tedon funnit och till en del begagnar, är ännu icke upptäckt. — På vägen från Aachen lill Burtschewl kommer man till den såkallade Trinkbrunneno, d. å. den brunn, hvars vatten man dricker. Jag drack af detta vatten ur ett slas. Smaken var särdeles hepalisk (svalvelaktig) och vattnet så varmt, all det ej, utan föregäende alsvoluing, af mig kunde drickas. — Vid den i Burtscheid nära rådhuset belägna brunnen, som år kringbygd, al ofokr. 20 sois diameter och kallas: aDer kuchende Brunnen am Ratbhauses — gjordes de första försöken till utronande af värmegraden. Luften var 209 varm, och källans temperatur besanns efter slere försök vara oförändrad 59 110 grad på i OO-gradiga thermometern. — ben mängd svafvelbunden vätgas och qväfgas, som i likhet med lustbubblorna från botinen af et med kokande vatten fyldt kärl oafbrutet böja sig mot ytan, halva gilvit folket anledning kalia brunnen der kuchende Pfäz. — Tätt invid denna brunn ligger ett boningshus, der en varm källa är öfverbygd i sjelfva forstugan, dit vattnet kan pumpas upp. Delta källvatten, som Var nF 12 grad. varmt drickes samt uvttjas till bad. Jag drack deraf och fann det hett, bepaliskt, och efter glasets skakning, då det varit betäckt med banden, kändes lukten af svalvelbunden vätgas ovanligt stark. källans närvaro röjde sig älven genom en dylik lukt. Längst upp i Burbocheid ligger eti badhus, som kallas Klhls-Bad, eller ÅSchwerdt-Bad, Fr. Bain de VEjee, hvars vatten är det värmaste man hilinalls funnit i hela trakten. Sjellva källan var a omkring 2 1, fots diameter och sades vara blott 40 fot djup, kringmurad och försedd mec jernlock. Ipland finner man kring kanterna kristaller af svafvel; men vid mitt besök var källan nyligen rengjord. Vatinets värme visde sig på thermomelren vara i medeltal Z 72 18 grad ; säledes nära dubbelt så varmt som lodet i en sund menniskokropp. Rummen såväl i detta bad, som uti de flesta husen i Burtsleid, värmas vinterliden medelst vatten ur de arma källorna, som ialedes irör under golfven Varma valtnet begagnas för osrigt till flera bshållsbebof, såsom tvättning, bykDing o. s. v. De välgörase verkningar på en af rhenmalism, gikt oclandra försvagande orsaker lidande menniskolopp, dessa varma och för öfrigt till kemisk samansätining märkvärdiga källors vatten, kan vfva, hafva i många århundraden redan visat s; och fastän tidslynnet, jemte andra bevekand skål, minskat anlalet af badgäster, räknar nan dock ännu 1,800 till 2,000 besökande. —— — Vår vandg från Hurtscheid till Aachen förde oss söi det märkvärdiga Frankenburg, Carl den stes sordna jagtslott, der ban vintertiden sörädesvis vistades, för att så ofta som möjligsegagna baden i Burtscheid. Borgen är i saare tider satt i stånd, men på modernt sj och den romantiskt intressanta Frankenbur-sjon, som omgaf denna borg, aftappad oc förvandlad till trägårdar. — Men minnet bear sagan om den sköna Fastrada, Carl den ses gemål, som i denna sjö sörsänkte en igisk ring och derigenom qvarhöll den store jsaren vid detta ställe. — Sorgsen och tanks satt ban ofta vid stranden, med hliolan 03 I vaftnnfa 3