FRNNKRIKE. Paris den 21:ste Juni. bep. kammaren har den 48:de Juni enstammigt beslutat den fria spanmalsinsförselns förlängning ända till den 51:sie Januari 4848. Ett amendement bar dock ty värr forkastats, enligt hvilket den fria spanmålsinförseln skulle utsträckas ända till den 31:ste Juli 1848 och införselullen å slagtboskap nedsätlas till 235 centimer per stycke. i Lushilta bref från Madrid förmäla, att hertigen al Montpensier der låter uppköpa tomter på hvilka han ärnar låta uppföra ett praktfullt palats. Ludvig Philip vill, att hans son skall uppträda i Spanien med storartad prakt och sö ka, alt, genom beskyddandet af industrien och konsterna, vinna allmänna opinionen. På uttrycklig befallning från sitt hof skall spanska gesandten Narvaez hitills ashällit sig från all göra någon uppvaktning hos drottning Christina elter bennes återkomst till Paris. Drottningen lefver ganska indraget och skall vara mycket nedslagen. ö Till ett rigtigt bedömande af herr Emil Girardins process böra följande väsentliga upplysningar: Herr G. påstod, alt en rik kapilalist blifvit erbjuden att för 80000 francs så köpa sig en plats i pärskammaren. ben ifrågavarande kapitalisten var ingen annan, än den judiska bankiren Fould, som, stående på intim fot med Girardin, lör den sistnämnde yppat hela saken under löfte att i nödfall med sina handelsböcker bevisa hvad ban sade. Men Fould sörteg den vigtiga omständigheten, att ban för flera månader sedan erhällit tillbaka sina 80000 francs. Saken förhåller sig nemligen sålunda: bå herr Granier de Cassagnac sökte att ålkommaa Epoquey, innan den såldes till herr Devile, begal han si till Fould och förespeglade honom, att, om han ville göra ett sillskom i Epoques kassa af 800009 francs, han medelst detta blads inflytande och i sin egenskap af ex-deputerad, lätteligen skulle ernå pärsvärdigheten. Bankiren (icke att förvexla med. dem af lika namn, hvilka ännu sina i dep: hammazen), såsom äkta aslärskarl, var nog in