drogs till ansvar al pårskammaren, tick han veta, att herr Fould erhållit sina penningar tillbaka. Men för stolt att offentligen vidgå sitt misstag, och sålunda göra kabinettet en indirekt alfbön, trodde ban derigenom kunna draga sig ur knipan, att han vägrade, att stå till svars inför dep. kammarens kommission och inskränkte sig till, att i en offentlig skrifvelse tillbakavisa den misstankan att uppsåtligen hafva velat fela emot den pärskammaren tillkommande aktning. Denna försvarsmetbod vidhåller ban ibärdigt och förnyade ännu den 21:ste i sin tidning den försäkran, att ban aldrig baft för alsigt att förolämpa pärskammaren. Den 22:dre ökulle herr G. möta inför berörde korporation, då konstituerad till domstol. ENGLAND. London den 22:dre Juni. Man anser för temmeligen säkert, att parlamentet kommer altajourneras den 145:de Juli och upplosas dagen derpå. Drottningen af Portugal har egenhändigt skrifvit till den sig för närvarande i London uppebållande herligen af Palmella och uppmanat honom att återvända till Portugal för att återiuträda i alla sina embeten och värdigbeter. Cap den 22:dre April. Det synes ovisst, huruvida Kaffrarne skola foga sig i de dem af Sir Henry Pottinger förelagda vilkor, fastmer hade de, då en del af truppparne lemnat gränsen, ofverfallit och utplundrat flera enstaka etablissementer vid Bulfalo. PREUSSEN. Berlin den 24:de Juni. Första kammaren har i dissidenisrågan fattat det beslut, att kanmaren biträder de 3 valda ståndens andragando ), derhän modisieradt, att ständerna anhålla hos konungen, det ban täcktes i afseende på utöfvandet af representanträttigheterna från sådana personers sida, hvilka, utan att tillhöra någon af de 5 erkända statskyrkorna, likväl förklara sig bekänna kristna läran, förelägga nästa förenade landtdag en proposition, baserad på de redan förut i detta hänseende gällande bestämmelser. — Audra kammaren har antagit petilionerna om amnesti och tryckfrihet. Den förstnämnde har väl isynnerhet afseende på de olycklige Polackarne, ehuru desse icke åro uttryckligen nämnde. hyrabetänkandet, rörande srycksrihetspetionerne, hvilket blef oförändradt antaget, är alfatiadt sålunda, att konungen måtte bonlallas, att i ställe för censur och olkige yttranderätten hämmande algärder låta iatråda trycksrihet, men förelägga nästa förenade landtdag den lag, som rörande bestralfvingen af presslörseelser är all förvänta. — I: andra kammarens session den 25 afujordes de flera gånger omtalade författningspetitionernes öde. Berörde kammare bar nemligen, betralsande de till dessa pelitioner al första kammaren gjorda modisikationer, beslutat följande: 1) Alt antaga förenade landtdagars hållande å vissa bestämda tider på så sätt, som lorsta kammaren begärt, nemligen, att del lemnas i konungens skön alt bestämma tiden för ständernas sammankallande. 2) Utskotten, ursprungligen förkastade af de 3 valda stånden, men al herrekammaren derhän modifierade, att de skulle erhalla samma ställning som provincialständerutskotten, hafva med stor majoritet antagits al andra kadwaren. 5) Penningefrägan (förenade landtdagens garanti vid statslån o. s. v.) hade sålunda modifierats al sorsta kammaren, att kronan vid krigsoch liknande tillfällen erholle rätt att utan ständernas horande upptaga län. Denna modifikation och soljaktligen hela andragandet har förkastats af andra kammaren. 4) Valet af utskotten och statsskuldsdeputationen bade de 3 valda stånden soreslagit måtte uppskjulas, herrekammaren hade tillfogat: aSå länge tills den kungliga resolutionen på det ifrågavarande andragandet blifvit kungjord. Denna modifikation bar likaledes med stor majoritet antagits af andra kammaren. Till thronen nå alltså de under 4, 2 och 4 belecknade, jemte tvenne andra mindre vigtiga, i första kammaren utan modilikationer antagna andraganden, det ena i lagstiltningens för skalteväsendet interesse och det audra, rörande domänerna och regalierna. beremot nå icke thronen trenne andra andraganden, det ena redan under 3 betecknadt och af de tvenne andra, redan förkastade i herrekammaren, innehöll det ena, att