Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juni 1847, sida 1

— — — — —— 2— 2— INSÄND T. Några ord om Fattigvards frågan). Ölver sednare delen al 46:de 2: :n, sa lydande: allvad derutosver (d. v. s. utolver nässkatten) erfordras, sylles genom tillskott efter de grunder, som äro stadgade för rösträtt vid sockenstämma i talligvärdsirendero, vilja vi yttra oss mycket kort. Ty då Ständerna icke uppgilvit något förslag, utan endast hänvisat på eu annan förordning, och då i sockenstämmoförordningen af den 29:de Augusti 1843 inga särskilda grunder finnas stadgade för rösträtt i hligvårdsärender, halva vi icke heller någonting alt granska. Det är nämligen uppenbart för hvarje förnustig menniska, att den norm, som 53:te å:n af sistnämnde förordning innehåller för röstberäkning i vanliga fall, är alldeles oduglig i fråga om alligskallens utgörande, emedan, enligt denna paragraf, ägaren af bus i staden och af stora gods på landet skulle vara belt och hållet sritagen från skatt till den kommunens fattigkassa, så snart han ej bodde inom socknen. bå staIten ålägger hvarje socken att underhålla sina I fattige, måtte den väl icke på samma gång vilja I beröfva honom medlen dertill. Eller skulle en I fabrik, som sysselsätter 200 arbetare, iaogenting I betala, så snart den vore grundad på aktier, eller ägaren vore mantalsskrifven på annat ställe? Icke mindre orättvist vore det, om ägaren af !, mantal usel jord, hyarest kanske högst 5 kor kunna födas och af hvars afkastning en talrik familj, föräldrar eller syskon skola letva, ålägges betala lika mycket, som en annan ägare af ett lijerdedels hemman, hvilken på sin jord förmår vinlerloda ett tjog kor och hvars familj endast utgöres al honom sjelf, Den blifvande lagstiftaren kan derföre endast af Ståndernes anförda ultryck sluta till, att särskilla grunder sor fattigskatten böra bestämmas, men för öfrigt icke bemia någon ledning med afseende på dessa — beskaffenhet. ) Då, som vi se, intet . ) Fortsättning och slut från N:o 442. ) Möjligen hafva Ständerna i sitt förslag till