Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 mars 1847, sida 1

frågas: om man i stället försökt odlingen af sommar-rapsat, och med bvad framgång? 36. Har humleodlingen, som iätskilliga trakler af Sverige bedrifves, der visat sig vara lördelaktig, och, om så är, genom bvad medel skulle den kunna mera allmänt spridas? 57. Hvad är orsaken, att i några af våra landskaper odlas lin uti stor utsträckning och till betydligt afsalu, under det att samma vext i andra landskaper icke ens odlas till busbehol? 38. Månne orsaken till det belgiska linets söreträden framför det svenska ligger i sjelfva I kulturen deraf, eller i dess beredning, eller möjgen i beggedera? Och genom hvilka medel skulle linproduktionen i vårt land kunna höjas till I större sullkomlighet? ö 59. Skulle icke odlingen af hampa, som nu lijet eller intet bedtilves i Sverige, förtjena att allmännare utbredas? Och finnes någon hampi sort lormånligare, än den vanliga bos oss od; lade? 10. Har man under de sednare åren lärt kånna nagra nya sadesvexter, bandelsvexter, rotsrukI ter, sgråäs eller andra soderslag, som synas förljense af allmännare uppmärksamhet? j 41. Ilasva några nya åkerbruksredskaper och machiver, af det värde, att de förtjena allmänt spridas, på sednare tider blifvit kända? HI. 22. Halva expositioner af kreatur och premieuldelningar verkat inflytelserikt i andra länder, t. ex. i England, på boskapsskötseln, och han man ej iillskrilva dylika uppmuntringar den stora omsorg, som egnas ät förädling af krcatursracet? Och kunna sådana allmänna, ärliga expositioner och premieutdelningar i Sverige lillvägabringas utan Statens biträde? I 45. Finnes uli Sverige någon inhemsk, utmärkt mjolkgilvande och konstant boskapsrace? ; 44. Hor man någon erlarenbet, huru manJe generationer, som ålgått till förädling af djur, och huru bor man dervid sillvågagå? 45. Halva några surrogater i stället för mjolk med fördel blifva använda vid uppfödning af halsvar. 46. Ar det nödvändigt att ha viss mark alstångd till bete för kreaturen, eller skulle sommarssallsodring med större fördel i vissa delar af landet kunna införas! 47. Då en egendom är aflägset belägen från större städer, är det fördelaktigare att använda foder och rotfrukter till gödning af stalloxar, lill uppfödning af ungboskap, eller till en utvidgad ko-ladugård? Eller skulle det möjligen i vissa fall, under nämnde sorhallande, vara lördelakligare att i stället för ko-ladugård underhbala ett schäferi? 8. Böra kor mjölkas tre gånger om dagen? Sker mjolkningen, såsom den i våra ladugärdar vanligen verkställes, ändamälsenligt? i l 49. Huru böra smör och ost beredas för att blifva en afsättlig exportvara? 50. Ilafva mjolksorvaringsrummen, och mjölkkärlens beståndsdelar och form, inflytande på gräddafsättningen? 54. Man använder flerstädes, isynnerhet i Södra Tyskland, kor till dragare, och anser att en måttlig ansträngning icke minskar mjolkalsöndringen, samt att kor, så behandlade, sällan blifva gall. Har man härom någon erfarenhet i Sverige? . 52. Hvad är att iakttaga vid uppfödning af bästar för de olika behof, som deimed kunna afses? 55. Finnes i vårt land någon utmärkt svinkreaturs-race? Halva de från Lincolushire i England i sednare tider hit införskrilna svinkreaturen företräde framför de inhemska racerna? 54. Under hvilka forhallanden och för hvilka delar af vårt land äro de grofva, och för bvilka de finare fåren företrädesvis passande? 355. Har, genom de på flera ställen verkställda korsningar af olika sårracer, någon ny