Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 mars 1847, sida 1

14. Kan spannmål, på vanligt sätt torkad på plåt, eller på den af Schvartz inventerade torkinrättnning, bibehalla sin frobarhet! Eller äga eldrior i detta och flera fall företräde? 45. Medför den så kallade kornskrufven fördelar framsor våra vanliga spanmälsförvaringsrum. II. 16. Har trädans besäning med soderväxler till grönbergning visat sig skadlig för den påföljande hostsäden? Och, i sådant fall, bar ej vinsten af den vunna foderskörden ersatt minskningen i den foljavde grodan? 17. Halva, vid soderodling på åker, de vanligen begagnade foderväxterna och särdeles klosvern visat sig fördelaktigare och säkrare, då de odlats ensamt eller i blandning med gräs? 48. Ilvilka soderarter och grässlag passa häst för olika jordmåner och lokaler, da frågan är om igenläggning till mångårig gräsvall? Och hvilka bora loreträdesvis rekommenderas lill odling på sådana lokaler, som icke kunna läggas torra? 19. Ilvilket sätt alt ulså klöfver bar visat sig sördelaktigast, antingen bland råg, korn eller andra vexter, eller också enbart? 20. IIuru förhåller sig i Sverige produceradt klöfverfrö till det utländska, så väl i anseende lill klösfverns härdighet, som mängden af den skörd man erhäller? 21. Förtjenar vår Alsike-klösver (trifolium hybridum), utomlands benämnd svensk klofver, alll det berom, som tilldelats densamma ? Och bör den i större skala odlas jamte eller sramför rödklöfvern: 22. Hvilken eller hvilka soder vexter skulle i möjligaste måtto kunna ersätta rodhlosvern på de orter, der densamwa icke kan odlas? 25. Hvilken erfarenhet har man af kalkens användande på åker, och har den äsigten bekräftat sig, att kalk butvudsakligen är verksam i den mån, som organiska ämnen förefivnas i den jord, på bvilken han användes? 24. Hvad erfarenbet bar man om användandet al de olika sorterna mergel, och bar man här något exempel, att mergling visat sig skadlig för rotfrukter, som man på atsbilliga ställen i Tyskland toll sig linna? 25. Har man gjort nägra försök med användandet af guano, gips, rapsmjol, sockersbum, horuspän och benmjol samt ben, behandlade med svasvelsyra, såsom. gödningstnedel, och hvilha resultater halva häraf vunnils? 26. Hvad resultater halva de här i landet gjorda ängsvatinings-anläggningarne gilvit vid banden? 27. Äro de utomlands följda ängsvattningsmethoderna passande för värt land, eller bör någon annan for Sveriges lokala och klimatiska sorhallanden mera afpassad method, eller annat ängsbyggningsätt, införas och följas? 28. liar man någon pålitlig erfarenhet angående verkningarne af hvetets ölverharfning om våren, och bvilka äro vilhoren för sramgangen af denna åtgärd? 29. Ilvilka kornsorter bar ersarenheten visat med största fördel kunna i värt land odlas? 30. Åga de så kallade kronärterna några söretråden framför våra vanliga ärtsorter? 31. Åger vår Svenska kalrot vägra företräden framfor den vanliga rosvan; och hvaruti bestå då dessa företräden? 32. Hvilket är det förmånligaste sättet att öfver vintern förvara potates? 55. I händelse potatessjukan skulle fortsätta sina härjningar, hvilket surrogat för nämude jordfrukt borde då företrädesvis förordas? 54. Hvilken erfarenhet äger man rörande odlingen af bvitbetor, vare sig till sockerberedning eller boskapssoder? 35. Som erfarenheten visat, att odlingen af vinter-rapsat endast i vissa delar af Sverige kan drifvas i större skala, och man funnit, all nämnde vext i allmänhet ej uthärdar våra vintrar; så