56. Hvad erfarenhet har man om sommarlamningen, och under hvilka förhållanden sortjenar den företrädet framför vinterlamningen? 57. Halva på de sista tio åren några iaförskrifningar af ädla får ägt rum, och med hvad framgång? 58. Har användandet af jäst foder något menligt inflytande, vare sig på fårens ull eller deras helsotillständ? . 59. År det nödvändigt sör sårens helsa och trelnad att gilva dem salt, vare sig i form af sleke eller annorlunda? 60. Åro några försök gjorda att låta fåren lamma tvenne gånger om äret, och har detta visat sig förmånligt? IV. 61. Har den verkställda delningen af all. månningarne medfört nytta eller skada? 62. Bör äganderätten kunna anses så vidsträckt, att en skogsägare kan till skada för orten, för landet och för efterkommande få forstöra sin skog och anlita den mer, än i mån af den ärliga tillväxten? 65. Då det är en känd sak, att Svenska skogarne i allmänhet gilva mindre afkastning vid lika ålder, ån de Tyska och Danska skogarne, och orsaken bärtill ligger icke i jordens oförmåga att alstra skog, utan i trädens glesa stånd och ojemnobet i storlek; så frågas: hvilka medel äro lämpligast alt bringa Svenska skogarne till högre afkastning? 64. At hvilket afverkningssätt bör i Sverige gifvas företrädet, antingen blåndning eller trakihuggning? 65. vilken method kan anses för den mest tillförlitliga att uppskatta svenska skogars bördighet, der marken är ojemn, och skogen består af träd af olika älder och olika slag? 66. Hvilket sätt att uppdraga skogar bör äga söreträde, antingen geuom naturlig sädd af samlade frön, eller genom plantering från förut anlagda plantskolor? 67. Hvad verkan kunna de i sednare tider uppkomne uppkopen af yngre träd till jernvägsanläggningar i en framtid hafva på tillständet af våra skogar i allmannet; och bör denna busbällning att skörda icke lullmogen skog anses som skadlig eller nyttig? 68. Åger lärkträdet verkligen de företräden framför våra inhemska trädslag, att det bör uppdragas framför dem, eller tillika med dem; eller bör det uteslutas från större skogsanläggningar? 69. Hvilket värde vid fällningstiden bör ett tunnland skog hafva, om sädd ur hand eller plantering skall knona befinnas lönande, och den på skoganläggningen nedlagda kostnaden blifva ersall? 70. Ilvilket kuberingssätt är det tillförlitligaste och minst tidsödande att begagna vid uppskattning af på rot stående skog? 74. Ilvilka fördelar och olägenheter ätfölja skogs-sågens begagnande till träds fällning och aftrumning, i jemförelse med yxans bruk till detta ändamäl? V. 72. Ilvilket är de ändamålsenligaste sättet för beredande af stärkelse och mjol af potates? Och till hvad pris kan en tunna potates godtgöras genom beredning af dessa produkter? 75. llar man lyckats i Sverige att af potates bereda sirup, som kunnat anses jemförlig med vanlig socketsirup? Och till hvad pris skulle en tunna posates, genom denna fabrikation, möjligen kunna realiseras? 74 År någon vidare erfarenhet vunnen, ans gående potäters användande till öl och dricka? 75. llar grönt malt företräde framför vanligt malt i alla de fall, då anvåndning af malt kommer i fråga? 76. kunna goda och drickbara, jästa drycker beredas al svenska bärsorter? Och till hyad pris kunna då dessa drycker produceras? 77. Sbulle, genom insamlande al mjölonris larbutus uva ursi) och beredande deraf till svensk sumach, en ny, lönande exportartikel kunna lillvågabringas? FLANDELS-UNDERRÄTTELSER. — flamburg den 49:de Mars. bvele bar under veckan var nan klaftaåa ÄÅfolatate CE AP oc Handeln med it liflig och leveran————— —— ——