Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 oktober 1846, sida 1

Den demokratiska Samalaälls-Författningens inflytande på QVänmnans förhållande i Förenta Staterne.) bet har aldrig sunniis fria samhållen utan seder, och dei är, såsom jag i första afdelnianingen af detta verk yttrat, qvinnan som gör sederna. Ållt, som äger någon inflytelse på qvinnans belägenhet, vanor och tänkesätt, bar dersore i mina ögon ett stort poliliskt intresse. Hos nästan alla protestantiska nationer få flickorna oändligt mer råda sig sjelfva, än hos katholska folk. Detta oberoende är ännu större i de protestantiska länder, hvilka såsom England balva sorvärsvat rättigheten att styra sig sjelfva. Fribeten blir då radande i familjen genom de politiska vanorna och den religiosa tron. I Förenta staterna hafva protestantismens läror förbundit sig med en mycket fri statsförfattning och ett mycket demokratiskt samhällsskick; och ingenstädes blir den unga dottren så snart och fullkomligt lemnad åt sig sjelf. Langt förr, än den unga Amerikanskan uppnått den manbara åldern, börjar man smaningom befria henne från moderns förmynderskap; knappt bar hon trädt ur barndomstillständet, förrän hon redan tänker sjelf, talar fritt och handlar på egen band; framför hbenne ligger ständigt verldens stora tafla utbredd; långt ifrån att söka betaga henne utsigten olver den, afslöjar man den dagligen allt mer för hennes blickar, och man lär henne att betrakta den lugnt och uppmärksamt. Derigenom blifva de laster och faror, som samhället företer, snart kända af henne; bon ser dem tydligt, dömmer om dem utan illusion och trotsar dem utan sruktan; ty hon är full af förtroende till sina krafter och hennes fortroende synes deladt af alla, som omgilva henne. Man får derföre nästan aldrig vänta, att hos Amerikanens unga dotter finna hvarken denna själens jungfruliga oskuld midt ibland de groende begären eller detta naiva och oskyldiga behag, som hos Europtens döttrar vanligen atfölja öfvergangen sran men. Det är hvad ålder hon än må vara, visar en barnsig blygbet och okunnighet. Liksom Europbens unga dotter, vill hon behaga; man vet bestämdt ill hvad pris. Ölvar hon icke lasten, så känner hon den likvål; hon har snarare rena seder, än en ren fantasi. barndomen Jtill ungdoJag har ofta blifvit förvånad och nästan förskräckt öfver den utmärkta shicklighet och yckliga djerfbet, hvarmed dessa unga Amerikanskor sorstodo att leda sina tankar och ord midt ibland ett muatett samtals klippor; en ilosof skulle hundrade gånger halva stapplat på len smala väg, hvilken de lyckligen och lätt illryggalade. Det är i sjelfva verket lätt att inse, att en imerikanska i sjelfva sin första ungdoms oberoende aldrig helt och hället förlorar väldet sver sig sjels; hon yjuler alla tillatna nöjen, Han att osfverlemna sig åt uågot af dem och sennes förvuft släpper icke passionens tyglar, huru hon tyckes lemna den fritt lopp. I Frankrike, hvarest man ännu på ett besynrerligt sått i sina äsigter och böjelser samnanblandar fragmenler af alla åldrar, händer let ofta, att man under uppfostran vänjer qvinworna vid ett ensamt, nästan klosterlikt och i barnslig fruktan uppfyldt lif, liksom i de aistokratiska tiderna, och sedan hastigt lemnar lem utan ledare och bistånd midt i den från tu demokratiskt samhälle oskiljaktiga tygellösheen. Amerikanarne äro bäri konsequentare. De hafva sett, all i ett demokratiskt samhäle det individuella oberoendet måste vara ganka stort, ungdomen brådmogen, passionerna sällsynt, alt en Amerikanska, af