Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 oktober 1846, sida 2

paragraf, som rorer insantinnans förmålning, afböllo sig 49 ledamöter från att votera och en volerade emot densamma. Infanten Henrik har från Gent under den 8:nde Sept. till Spaniens Cortes asflålit en protest emot alla de rättigheter till spanska kronan, hvilka man kan komma att bevilja hertigen af Montpensier barn. Han låter uti samma protest i ganska tydliga ordalag förstå, att ban ådragit sig Ludvig Phbllips förföljelse derigenom att han ej velat vara ett verktyg för bemälte konungs dynastiska planer. Protesten upplåstes i Cortes den 17:de. Hr Isturiz förklarade, att pro esten aldrig bort föreläsas. Ingen , huru bög hans ställving måtte vara, hade rätt att motsätta sig drottningens konstitutionella vilja. Flera deputerade, som begärde ordet i denna angelägenbet, förvägrades detta. I samma session yppade Isturiz att engelska gesandten, likväl utan sormlig instruktion af sin regering, tillställt ministeren 5 noter samt att samme gesandt efter den officiella notifikationen al infantinnans förlofning förklarat sig vilja inställa all olsiciel horrespondans med spanska regeringen, tills han erbållit sorhållningsordres från London. Grefve Bresson skall sordrat att insanten llenrik till straff för sin protest och förolämpning af Fransmännens konung matte landsforvisas på 40 är. En engelsk flotta under Amiral Parker har anländt till Gibraltar, men skulle den 47 eller 48 åter afsegla derilran. OSTINDIEN ocH CHINA. Madras den 43 Aug. Notiserna från Pendschab lata fortfarande ollllredsställaude. Gulab Singh bar betydligt okat sin hår och vågjar att uppfylla brittiska regeringens fordringar. Dessutom intrigerar hans son med Åchbar Chan och har öppet förebrått sin far dess förräderi mot Chalsa-trupperne. Under dessa omständigbeter synes det i Simla, generalguvernörens residens, gängse påståendet troligt, nemligen att hvarken trupperne i är komma att dragas tillbaka ur Labore, ej eller stridskrafterne sörminskas uti de nyligen förvärfvade provinserne vid Setledsch. Det till och med talas om ett nytt täg vid jultiden emot Lahore. Uti Canton hade den 8 Juli förefallit ett ganska farligt solkupplopp. ben chinesiska pobeln hade med stenkastning öfversallit en på gatan stilla vandrande engelsk köpman. bet lyckades hans honom till bjelp ilande landsmän alt tillsängataga och i amerikanska saktoriet inspärra en af de Chineser, som måst utmärkt sig vid stenkastningen. Pobeln rotade sig tillsammans och angrep byggnaden, efter att balva sorå gat den chinesiska polisen. Men under tiden hade de främmande köpmännen beväpnat sig och ewottogo Chineserne med gevärsskott, genom hvilka 3 menniskor blefvo dödade och 6 a 10 särade. Till förekommande af vidare angrepp, patrullerade srämlingarne under natten på gawrne, men skickade tillika till Wbampoa efter förstärkning, bvarefter besättningarne å den der, under kapten Steen Billes befäl, liggande danska fregatten, äfvensom å engelska och amerikanska koppverdi-sartygen gingo till Kanton och genan sin närvaro förebyggde vidare oroligheter. vice-guvernoren i Canton, Ilvang utsårdade sdjande dagen en proklamation, i hvilken han lungjorde en sträng undersökning af förloppet, men det synes halva sorblilvit vid denna kungonlse. Guvernören å Hongkong, Sir John Davis befann sig, då dessa oroligheter föregingo, på en resa till de nordliga trakterne. Enligt somlge har denna hans resa till systemal, det håtidliga återställandet af Tschusan, enligt andra begifver han sig till Japan, för att, om moligt, inleda handelsförbindelser med detta land. SÖDRA AMERIKA. Montevidec den 44 Julf. Man emotsåg en snar lösning af Platafragan på ett eller annat sätt. Engeise underhandlaren Hood, som den Å Iali ankannit framlar Manfevideo och oför