Ytterligare några upplysningar rö-. rande orsakerna till Potatissjukan. Den kommill, som i brodrariket Danmark varit nedsatt för att undersöka orsakerna till den under sistförflutna och innevarande är bland potatisvexterna bärjande epidemi, har nu, för nagra sa dagar sedan, till polytekniska institutet i hopenhamu algilvit ett af professor F. Liebmann alsattadt udatande, hvilket innehåller ätskilltga bade inseressanta och, såsom det oss synes, algorande upplysningar i det ämne, komuntteev satt sig uppdraget att utreda. Då protessor Licbmann är eu al Danmarks mest utmårkte natursorskare, hvilken alltid gjort sig känd sasom en i hög grad noggrann observator; så maste ett af honom i ossiciell våg afgilvet utlatande osver en viss företeelse, vara al mycken betydenhet, och vi halve dersore ansett det vara var pligt, alt här nedan i sveusk öfversätlning atergilva deisamma, så lydande: öaludi potatissjukan redan under loppet af flere ar varit bekant på åtskilliga ställen i Europa, så har den dock icke utgjort soremäl för en allmännare uppmärksamhet torr, än i fjol, da den nästan olver hela denna verldsdel anslållde de utomordentligaste ödelaggelser. Älven i ar har sjukdomen plotsligt och med stor våldsamhet på en gang utbrutit osver hela landet och tillivtetlgjort största delen al potatisvextens ofvan jord vexande delar; meu ännu i denna stund ar man icke i ständ att afgöra, huruvida sjukdomens inflytande på sjelfva rotknölarne blir lisa sorderslig som den var sistlidet är. Enligt alla de underråttelser, hvilka bitintills lLommil oss tillhanda, äfvensom enligt våra egna iaklitagelser, tyckes sjukdowen synnerligast hafva angripit de tidigt mogua potatissorterna, hvaremot de sedaare mogna blilvit från densamma i langt bogre grad förskonade. Ofverallt der, hvarest potatissjukan i fjol anställde sina bärjningar, bar den i är blifvit ett föremal för noggraona undersökningar, verkställda dels al euskilte, dels af kommitter, som just i och för detta ändamål blifvit nedsatie, och i flere länder hafva af statsmedlen betydliga summor blisvit använde, till beredande al sramgång ät dessa undersokningar. Oaktadt allt, som hitintills skett i denna rigtping och oaktadt litteraturen rörande potetissjukan redan vuxit till en ofantlig massa, bafva duck resultaterna af alla dessa bemödanden varit bögst ringa. Intet enda af de mångfaldiga medel, som till afhjelpande af den odelågzande epidemien blilvit soreslagne, har visat sig vara tillforlitligt och verksamt. I sjol blef uppmärksamheten fästad på ifrågavarande sjukdom först vid en tidpurkt, då den allaredan hade gripit vidt och br:dt omkring sig. Första begynnelsen af densanma, äfvensom dess orsak och sortgång kom sålunda allsicke under kunnige och sordomssri naturforskares granskning och bedömande. I ar, då uppmärksamheten i god id blifvit räckt och fästad på potatisvextens vgetalionssorhallanden, bar det varit mojligt at iakllaga alla sjukdomens företeelser, från des allraförsta borjan, och man kan nu icke lingre hysa nagot tvifvel om orsaken till dess uppkomst. Den härrör af en slags snyltsvano. hvilken tillhör mögeleller trudsvamparnes klass, angriper den ofvan jorden varande dlen af polatisvexten och förstör, under ett ssort tidsförlopp och på det svamparne egendmliga sätt, bladeus, blommornas och stenglanes cellväf. Svampen bestar af en fin, spindelbäsaklig väl, med osargade greniga Widar; der bildar sig mycket bastigt, medelst elastiska lembyoner (k imkorn), bvilka endast under en beydlig förstoringsgrad blifva under mikroskope! synliga för Ögat. Dessa embryoner äro så sm och så lätta, alt de föras omkring i luften ch med daggen nedsalla på de (riska vextecn, der de på några få timmar utveckla sig till trådar, som I förstöra bladen. Det kan antaaa såsom fullo.