— Det stora landtbruksmotet tog sin början husvudstaden den 28:de Sept. kl. 44 I. m. El. ter ett belsningstal af ordföranden, H. E. justitie: ministern grelve Posse, föredrogs först ett sörslag till arbetsordning för de följande dagarne, dervid de allmänna sawmankomsterne bestämdes från 42 till 2. berester föredrogs den forsta al de framställda srågorna: har man bestämd erfarenhet, att jordens alltför långt drisna styckning verkat menligt på den mindre ländibrukarens sedliga eller ekonomiska vålsländ? Till besv.rande af detta ämne sorekommo yttranden, a ena sidan, af lagman Roöl:, domhasvande på landet, br doktor Engström och frih. Raab från Caimare län; herr expeditionssekreteraren Richert, herr E. Nonnen från Degeberg, akademiens sekreterare, herr Nathiorst, riksdaysmannen Åndreas Bengtsson från Jonkopings län, en herr Björck och grefve C. H. Anckarsvärd, alla till förmån för den fria jordbeoitlningen. Å andra sidan yttrade sig herr prosten Holm från Själevad och herr advokalsiskalen Rydqvist i motsatt rigtninog. Debatten var ganska animerad och flere anföranden högst interessanta. En talare, herr kammarherre N. Tersmeden, önskade imellertid, att man mätte lata bli att orda mycket om den saken, som i bans tanka alltför ölverslodigt upptog tiden för diskussionerna om landtbruket. kl. 5 samlades sällskapet ater till middag pa börssalen. (4. B.) WC DUUssale — — Fram Landsorwien. Upsala den 26:te Sept. Arbetet i Odins bög vid Gamia Upsala har lorltgått under den förflutna veckan. Den stora muren, som på 68 sols afstand från galleriets början påträffades, bar beluonits utgöra kauten af ett utomordentligt stort hummel, uppsordt al ansenliga gräStenar, hvaral mellan tva och tre hundra blifvil uttagna och bland hvilka ett par på ytan roja tydliga spår af bearbetning. Galleriet bar blitvit införd! 46 fot genom denna stenmassa, byilken hvilar på en sjock, hårdt tillpackad lerbädd af omkring en fots tjocklek, utbredd ölver elt lint sandlager, under hvilket äter möta nägra stora slenar, nedlagda på den naturliga åsens yta. kumlet, som vid kanten nade fyra fots böjd öfver botten, har småningom sligit, så all dess ölra kant nu, då man synes halva bunnit fram till nögens midt, står 9 fot olver aäsen. Lerbadden har visserligen äsfven hojt sig något mot midten, men icke så betydligt som slenlagret, ull följd bvaraf detta ökats Iran två till sju stenhvarf och således betydligt tilltagit i djuplek. kumlets öfra kant belinner sig 48 sol under högens topp. Pa lerbädden, under de stora stenarna, förekomma kol, hvarjemte man äfven trällal andra spår al verkställd bränning. Äfven har man sunnit en tre tum läng nitoagel af jern, med derpå qvarsittande slausiga kol, lemningar af furupalar, hvaribland en af cirka 8 tums diameter, till nagon del sormulinad, stod upprätt genom lerbädden, omgilven af smastenar, och var i öfra ändan samt på sidorna kolad. 1 dess grannskap bittades i lerbadden en håärlock al kaslaniebrun lärg, något stolande i rödt 2!, tum lång. j Som arbetets svårigheter under sista dagarne etydligt ökats genom inträffade jord-och stenas, till följd hvaraf en sorlsatt undersokning mojligen skulle ersordra lang tid, men såväl svetstelojtnanten Stål som riksantiquarien Hilebrand äro af ljenstegöromål hindrade att länge quardroja på stället, lärer arbetet med dena dag upphöra. Man bar emellertid redan vunnit undersokhingens hufvudsakliga undamal, som var 11:0 it asgöra den i seduare tid väckta frågan, huuvida högarne vid Gamla Upsala blifvit, i likret med våra sandåsar, af naturen danade, :0 all, sedan denna förmodan blifvit vedersd, erhalla kännedom om dessa aldriga minesvårdars inre byggnad, samt 5:o att till följd äraf la någon ledning for bedomandet af de. s antiquariska mårkvärdighet. De i vymnighef förakam oo pa om — ——— —— — — —— —— — —————