Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 september 1846, sida 1

Några erinringar i em handelns angelägennet. Redan för flera är tillbaka såstades allmänna uppmärksamhelen på det forhalande, som ägde rum vid föreningen af de begge, hvar för sig, vigtiga och al alder särskildt besatte konsulaten i Köpenhamn och Helsingör, uti ilerr Euerlöfs hand. Under det opgamla systemete hade man likväl så vant sig vid alft se vissa slags tillgifvenhetsprof belönade på bekostnad af rikets och dess angelägenheters bästa och fördel, att man genom anmärkningar deremot icke väntade sig nagon rättelse, utan, såsom vanligt, hoppades på nalurlagen, hvilken beklagligen, likasom eLe bon Diena i aberanger, 4 under folkens klagan öfver regerings systemerna läter sakerna en lång tid gå, och blott försäkrar: oSil est par moi quwils regnent de la sorle, ose veux, mes amis, que le diable memporte. a Under ett nytt system väntade man sig så mycket heldre ett snart alslutande af ilrägavarande enskilta spekulation, som de gjorda tjensterna nu voro redan genom sex-årigt åtnjutande af de betydliga inkomsterna vid begge konsulatplatserna vål betalte; hvarsörutan det var köndt, att Norrsha regeringen, på de Norrska sjöfarandes ofta anförde klagomal, begärt förändring i detta missbruk. Dessutom var ju nu löftenas och sorhoppningarnes tid? Reforimer skulle inträda; sanningen skulle vål ätminstone göra otvå åter till två, om man ock icke kom så längt att otvå gånger två alltid blef syra;:a och rättvisan kunde väl icke tillåta sortsarandet af en grace åt enskildt man, gilven på bekostnad af två nibens sjöfarandes billiga anspråk att beljenas af behorige embelsmän, och förutsättande att deras angelägenheter lemnades åt H:r Ewerlols godtyckliga substituerande af ett embetsbiträde på ena stållet. Man borde så mycket mindre förmoda, all rättelse skulle uteblifva, som begge dessa platser voro snart sagdt de af Norrska och Svenska fartyg mest besökta i verlden och således deras förening skulle föranleda till den slutsats, att i andra länder, der vår sjöfart har mindre behol af bitråden, de många konsulaten och generalkonsulaten äro alldeles öÖlverslodiga, och att man der blott bghofde